COLOMBIA:
”Det blir inget fredsavtal om inte paramilitären försvinner”
Av Dick Emanuelsson
Det är inte möjligt att underteckna ett fredsavtal om sex
månader om inte de paramilitära grupperna bekämpas och försvinner. Den
slutsatsen drar Enrique Santiago Romero, FARC-gerillans juridiska rådgivare i
förhandlingarna med regeringen Juan Manuel Santos i en exklusiv intervju med
Flamman [1].
Gerillan och regeringen har tagit ett nytt steg på vägen i att
avsluta kriget. I Colombia betraktas det juridiska ”Avtalet om särskild behörighet
för fred” som ”historiskt”.
I Havanna undertecknades det av president Santos och gerillans högste
befälhavare, Timoleon Jimenez. De bägge hade anlänt dagen innan till Havanna,
där fredsförhandlingarna pågår sedan oktober 2012. Till det ska vi också lägga
Påvens besök, dagarna innan. Han underströk att denna gång får inte förhandlingarna
haverera utan föras i hamn för att freden ska kunna bli ett faktum efter drygt
50 års inre väpnad konflikt i Colombia.
– Jag tror inte att det är möjligt att underteckna ett slutavtal om
sex månader om det inte först finns en strikt överenskommelse för att upplösa
de paramilitära grupperna, säger Santiago som är orolig över att dessa
dödsskvadroner är intakta.
Advokat Enrique Santiago intervjuas av svenske reportern Dick Emanuelsson i Madrid. |
Statens jakt på gerillan
Han är en
spansk advokat med lång erfarenhet av väpnade konflikter i världen och med
speciell betoning på mänskliga rättigheter. I den nästan en timme långa
intervjun med Flamman understryker han att det nu undertecknade avtalet inte
ska uppfattas som ett regelverk för att ställa gerillasoldater inför rätta för
begångna brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är ett avtal som syftar till
att reparera de skador offren har åsamkats av ALLA inblandade parter i den
väpnade konflikten. Det inkluderar även civila eller militärer som har
finansierat eller stött de paramilitära dödsskvadronerna.
– Avtalet
har som målsättning att göra slut på straffriheten. Det som kan noteras är att
gerillan aldrig har åtnjutit denna straffrihet. Tvärtom. Internationella
Domstolens senaste rapport från 2012 visar att rättssystemet i Colombia alltid
har tillämpats systematiskt och metodiskt mot Farc och ELN. Tusentals
gerillasoldater sitter för närvarande fängslade, andra har stupat i kriget
vilket är ett bevis statens jakt på gerillan.
– Å andra
sidan understryker samma rapport att det finns en uppenbar underlåtenhet som
domstolen har konstaterat att förfölja och straffa statliga funktionärer så som
militärer, poliser samt paramilitärer. Vad det nya avtalet har som mål är just
att avskaffa denna straffrihet, uppger Santiago.
Upp till 20 års fängelse
Han säger vidare
att avtalet sätter offret i centrum genom att ge offret dess rättigheter. Bland
dem rätten till sanningen, rättvisa och skadestånd under de 50 år av väpnad
konflikt i landet.
– Ju mer
sanning som grävs fram, desto mer skapas det en restaurerande rättvisa.
Förövaren som underlättar att sanningen kommer fram, ges ett straff på 5-8 år
som kan tillämpas i sociala utvecklingsprogram i regioner som är eftersatta och
övergivna (av staten). De personer som anklagas men inte erkänner och som
överbevisas i sin skuld, kan i grova falla dömas upp till 20 års ordinärt
fängelse.
Det är 12
år mer än vad de 33.000 paramilitärerna som ställdes inför rätta 2003 kunde
dömas till. Högsta straffet blev åtta år och många har nu lämnat fängelset
trots att de i flera fall är ansvariga för att ha massakrerat tusentals civila.
Enligt åklagarämbetet är paramilitärerna ansvariga för cirka 150.000 mord på
civila.
– Bakom den
lagen stod den före detta president Alvaro Uribe och slutade total i straffrihet.
Man ska komma ihåg att denna lag bara har utfärdat tio straff som omfattade 150
av totalt 33.000 paramilitärer som demobiliserades.
-- Señor, tänker Ni bekänna era brott? -- Om min chef Uribe gör det, så gör jag också det. |
Fredsdomstol införs
Enrique
Santiago är oerhört kritisk mot det existerade rättssystemet i Colombia och
framför allt det korrumperade åklagarämbetet. I avtalet ställs åklagarämbetet
åt sidan och en specialdomstol, Fredsdomstolen, införs. Denna, säger Santiago,
ska ha sammanlagt elva ledamöter varav fyra utses av regeringen, fyra av Farc,
en från katolska kyrkan, en från FN och en från ett prestigefullt
internationellt rättsorgan.
Som
komplement till Fredsdomstolen skapas underorgan som ska förbereda de olika
fallen. Redan nu har en Historisk kommission skapats som redan har levererat en
historisk bakgrund på nästan tusen sidor. Det är tolv kända historiker som
producerat rapporten som blev en obehaglig överraskning för regeringen och
USA-ambassaden som utpekas som orsaken till uppkomsten av den väpnade
konflikten i Colombia. En Sanningskommission står på tur att skapas.
Gerillasoldater från FARC vandrar över en flode i Colombia. Om ett halvår är det möjligt att gevären tustnar. |
Gerillans
juridiska rådgivare slår fast att det nya avtalet är unikt.
– Till
skillnad mot systemet för Rättvisa för offren i militärdiktaturens Chile och
den 36 år långa väpnade konflikten i Guatemala, ger avtalet offren eller deras
anhöriga i Colombia rätten till att peka ut och aktivt delta i den kommande
processen mot förövaren.
Men det är vad som står på pappret.
För det finns en risk, säger Santiago och pekar på Chile, att generalerna och
de intellektuellt ansvariga eller de som har tjänat på den 50 år långa
konflikten i Colombia ingår en ”Tystnadens Pakt”. Den pakten infördes redan vid
militärkuppen i Chile 1973 och bröts först efter 40 år. Och i Colombia är
brotten och offren långt fler än i Chile.
– Det handlar inte i första hand om
att skapa fred utan att göra slut på kriget, är Santiago Romeros budskap.
[1] Lyssna på intervjun (49 minuter) med Enrique Santiago Romero: