 |
| Indianledaren Miguel Muchavisoy blev det 104:e offret bland folkliga och sociala ledare som mördats i Colombia under 2021. I 64 massakrer har fler än 200 colombianer gått samma väg. Men svenska UD är mer intresserad av att sälja Wallenberggruppens JAS-39 Gripen till statsterrorismens Colombia än att protestera mot det urskillningslösa våldet mot folket. |
COLOMBIAS FOLK
fortsätter att förblöda: Indianledare mördad och den 63:e och 64:e massakern
hittills i år skördar nya offer!
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2021-08-07
/ Hittills i år har 104 ledare ut folkrörelsen i Colombia mördats, exkluderat
aktivister med flera samtidigt som igår, fredag verkställdes den 64:e massakern
hittills under 2021 i Colombia. Om det hade varit Kuba, Venezuela eller
Nicaragua vet vi vad reaktionen på världens nyhetsredaktioner hade blivit. Men
nu är samma medier, inklusive de svenska (och UD&Linde) knäpptysta!
MIGUEL MUCHAVISOY var en av dessa 104
ledare. Han ledde sitt indianfolk i den
lilla kommunen Sibundoy, i djungellänet Putumayo, södra Colombia, ett grannlän med
Ecuador.
Muchavisoy arbetade med naturmedicin sedan ungdomen. Enligt människorättsorganisationen Indepaz var han en av motståndarna till mega-gruv-projektet i Sibundoy och i denna region opererar också paramilitärer i tjänst hos de transnationella gruv- och energibolagen.
 |
| "PLAN COLOMBIA: "USA levererar vapnen medan Colombia står för offren"! menar FARC-gerillans politiska frontorganisation, Movimiento Bolivariano på skylten. |
Länet Putumayo är i praktiken
uppstyckat av transnationella oljebolag sedan flera decennier. Därför utgjorde
USA:s antigerillaplan, ”PLAN COLOMBIA” i första hand en plan mot gerillan än
den påstådda kampen mot kokabuskplantagerna. FARC-gerillan kontrollerade stora
delar av Putumayo innan fredsavtalet i november 2016.
När Plan Colombia inleddes för
20 år sedan fanns det 110.000 hektar uppodlad mark av kokabuskarna. I dag
registrerar FN-myndigheterna hela 245.000 hektar, vilket bekräftar den
politiska oppositionens kritik och motstånd mot planen för den skulle
underlätta de transnationella bolagens övertagandet av Colombias naturresurser snarare
än att bekämpa narkotikakartellerna i landet.
Som ett annat resultat har
USA:s Södra Militärkommando och Pentagon med tacksamhet tagit emot sju
colombianska militärbaser, sex av dem riktade mot Venezuela. En av dessa är
svenskbyggd, marinbasen Bahia Malaga på Colombias stillahavskust, byggd av den
gamla folkpartisten Antonia X:son Johnssons byggföretag ABV (nuvarande NCC). På
marinbasen härbärgerar nu USA-marinen.
Samtidigt som indianledaren Miguel
Muchavisoy mördades i södra Colombia genomfördes en massaker i norra Colombia,
närmare bestämt på den plats som nobelpristagaren i litteratur, Gabriel Garcia
Marquez roman ”Hundra år av ensamhet”, utspelades, i den lilla kommunen i
Sierra Nevada, Aracataca, i länet Magdalena. Tre mäniskor massakrerades av
skotten. En av de tre var bara 15 år.
Det är i denna del av Colombia
där USA-bolaget United Fruit Co beordrade den konservativa regeringens militär
att massakrera 3000 bananarbetare med familjer den 5 december 1928. Där är
källan till Garcia Marquez´ underbara roman. Med Bibeln mot himlen begärde
arbetarna och deras familjer en förbättring av de miserabla levnadsförhållanden
de levde under. Svaret blev maskingevärseld och blodet som flöt i strida
strömmar i dikesrenarna. Fortfarande är statsterrorismen en Institution i den
colombianska oligarkins regeringsutövande.
 |
| Carmens man Adan var kassör i det lokala bananfacket i Cienaga, samma region som Aracataca och mördades av paramilitären. De opererade i tjänst hos Chiquita, Dole och colombianska bananföretag i denna region och tog ut fyra cent per exporterad bananlåda av de transnationella bolagen. Bilden illustrerar att den sociala verkligheten inte har förändrats mycket sedan blodbadet 1928, beordrat av United Fruit Co, dagens Chiquita. FOTO: DICK E. |
Massaker Nr. 64: fyra mördade
Igår, den 6 augusti trängde beväpnade män in i ett hem
i bostadsområdet San Antonio i södra Bogota, närmare bestämt i kommunen Soacha, känd
för att terroriseras av de paramilitära dödsskvadronerna `Las Aguilas´, som av
människorättsorganisationerna anses vara en dödsskvadron i tjänst hos den
militära underrättelsetjänsten. Tre män och en kvinna avrättades. Enligt Indepaz (El Instituto de Estudios para el Desarrollo y la Paz) utgjorde denna massaker
Nr. 64 hittills i år.
Denna del av södra Bogota är extremt
fattig och här lever uppskattningsvis fem miljoner människor. Soacha var en
bastion under generalstrejken som inleddes den 28 april i år och pågick under
över tio veckor. Folkupproret trotsade både dessa para-statliga dödsskvadroner
som Duqueregimens öppna hot mot de protesterande:
”Duque tar fler liv än vad pandemin gör”, var en vanlig kommentar från vanliga colombianer som
kanske aldrig tidigare hade deltagit i den landsomfattande protesten.
Bostadsområdet San Antonio, i kommunen Soacha, södra Bogota.
