tisdag 25 september 2018

Trettioåtta (38) barn i colombianska länet Guajira dog av undernäring medan president Duque pratade i FN om ”Venezuelas humanitära kris”

President Ivan Duque är mer oroad över grannlandet Venezuela än över det faktum att barnen i hans eget land dör av kronisk undernäring.




Trettioåtta (38) barn i colombianska länet Guajira dog av undernäring medan president Duque pratade i FN om ”Venezuelas humanitära kris”

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-09-25 / Colombias Nationella Hälsovårdsinstitut (INSC) presenterade i dag en rapport som konstaterar att 38 barn under fem år från wayuuindianerna i länet Guajira har avlidit i år på grund av kronisk undernäring. Samtidigt talade Colombias president Ivan Duque om behovet att förstärka blockaden mot Venezuela på alla fronter.

Länet Guajira har sedan flera decennier upplevt en dramatisk humanitär tragedi med hundratals barn och gamla som avlidit av undernäring men framför allt på grund av brist på vatten. Halva länet, den norra delen, kännetecknas av ett ökenliknande landskap medan den södra delen har haft en frodig vegetation fram tills världens största kolgruva i dagbrott började exploateringen av denna naturrikedom. Den blev en förbannelse för civilbefolkningen som till stora delar fördrevs från sina 69.000 hektar samt bestals på sina vattenkällor.

Världens största kolgruva i dagbrott, det multinationella El Cerrejon. Det har fördrivit tiotusentals wayuuindianer och afro-colombianer från sina byar på de 69.000 hektar som gruvbolaget har lagt under sig.


Dödstalet ökar under 2018

Barnen har också avlidit på grund av bristen på hälsovård och rätt till denna mänskliga rättighet. Enligt INSC:s bulletin om epidemiska frågor har 961 fall av kronisk undernäring konstaterats fram tills vecka 36 i år. INSC uppger även att tendensen är att den kroniska undernäringen växer. 2017 avled 27 barn under fem år medan dödstalet hittills under 2018 är 38.

Institutets Fabio Aristizabal uppgav att det råder stora missförhållanden inom hälsovårdssektorn. Andra som inte är lika diplomatiska och försiktiga i sina uttalanden hävdar att det är den privatiserade hälsovårdsmodellen som får dessa dramatiska konsekvenser som de som nu utspelas varje vecka i Guajira.

”Ibland äter vi bara lunch. . .”

Basen för det colombianska fragmenterade hälsovårdssystemet är Ley 100, Lagen 100 som lades fram av Alvaro Uribe då han var senator. Modellen handlar om att fragmentera den allmänna sjukvården till förmån för den privata kliniken&sjukhuset.

I en artikel i Telesur säger Betty Martínez Arpushana, mor till sex barn från wayuufolket att ”ibland äter vi bara lunch medan vi nästa dag inte har något att äta. Ibland äter vi frukost och äter inte lunch. Det är det som är barnens situation i byarna”.

Barn i byn Los Remedios, Guajira. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Men Duque ser Maduro som huvudfiende

Medan wayuuindianerna begraver ett barn varje vecka i Guajira, uppgav landets president Ivan Duque igår att han, i allians med USA:s president Donald Trump, ska uppmana världen att införa sanktioner mot regeringen i Venezuela. I vems tjänst då?

USA har uppgett att de ska skicka ett militärt sjukvårdsfartyg, USNS Comfort, till den colombianska kusten i Guajira. Men inte för att bistå wayuuindianernas barn och familjer i länet. I stället påstår Pentagon att USNS Comfort ska vara en assistens för de venezuelanska migranterna som trodde att de skulle kunna hitta ett bättre liv i grannlandet Colombia.

Men argumentet om att dessa immigranter ska tas hand om på ett fartyg längst upp i norra Colombia skrattar man åt i journalistkretsar i Bogota. Vad fartyget kan komma att hand om är nog mer sårade soldater från en invasion av Venezuela än att ta hand om venezuelanska immigranter. USNS Comfort förfogar över 1200 bäddar och tolv operationssalar.

Venezuelanerna återvänder lurade

Venezuelas president uppgav i dag på ett stort möte med colombianska immigranter i Venezuela att han ska be FN att bidra med att hjälpa till att de venezuelaner som vill återvända ska kunna göra det. Hittills har 30.000 venezuelaner rest hem, i första hand med buss från Colombia och Brasilien, men även från sex andra sydamerikanska länder.

När detta skrivs är det fjärde planet på väg tillbaka från Peru med venezuelaner som undantagslöst berättar om hur de lurats av politiker och andra suspekta figurer om arbete, bostad, utbildning och sjukvård. Men vad de mötte var en hänsynslös exploatering på arbetsmarknaden, om de haft tur att få jobb, eller, som i många kvinnors fall, utsatts för sexuella övergrepp med tvångskrav på att låna ut sig till prostitution.

LÄS MER:
Förra året gjorde vi ett omfattande reportage i länet Guajira som kan utgöra en bakgrund för att förstå den dramatiska situationen för wayuufolket och befolkningen i största allmänhet. Reportaget publicerades i något kortare format i tidningen Proletären.

SVENSKA:

Colombia-Guajira: Gruv- och Energilokomotivets” offer och motståndare

SPANSKA:

Colombia: “Muerte a cambio de carbón”: La Mina de El Cerrejon en Guajira [1-3]

Colombia: “Muerte a cambio de carbón” [2-3]. La lucha contra el despojo, por el agua y una guerrilla que volaba la locomotora del tren de carbón

Colombia: “Muerte a cambio de oro” [3-3] La victoria popular en Cajamarca y una monja de la Resistencia contra AnglGold Ashanti