Åttahundra colombianska legosoldater sätts in i kriget av arabkoalitionen i Jemen

800 colombianska f.d. militärer rekryteras som legoknektar i Jemen:

* Vem är det som rekommenderar er?

– USA och Alvaro Uribe.

* Och vad är er stridsteknik?

– Att agera i samarbete med militärer med hög grad, genomföra försvinnanden, hot och uppdiktade historier. Massakrera civilbefolkningen i allians med paramilitärerna och avlyssna oppositionen.

Åttahundra colombianska legosoldater sätts in i kriget av arabkoalitionen i Jemen

Av Dick Emanuelsson 

TEGUCIGALPA / 2015-11-14 / Åttahundra colombianska militärer från arméns specialstyrkor har nu lagt undan kamouflageuniformen från kriget mot FARC- och ELN-gerillan. För 4000 dollar i månaden har de låtit sig rekryteras av den saudiarabiska ledda krigskoalitionen. Colombianerna ska sättas in för att inta Jemens huvudstad Sana.

Nyheten den 18 oktober i Colombias största dagstidning, El Tiempo, borde ha slagit ner som en bomb. Men få reagerade, vana vid kriget på hemmaplan.

De 800 är bara en början. Blir det ett fredsavtal i Colombia finns det tusentals militärer i den halv miljon soldater starka armén som utan tvekan kommer att gå samma väg. De lockas av arabkoalitionens löften om höga löner, medborgarskap och pension, för soldaten och hans familj. I Colombia med massarbetslöshet har armén och polisen varit en ”stabil” arbetsmarknad, men med urusla löner och ekonomiska villkor. Den bilden kan förändras vid ett fredsavtal. Och det är det perspektivet som de 800 colombianerna som befinner sig i Jemen har insett.

 

Plan Colombia

Uppdragsgivaren är formellt medlemsländerna i Gulfstaternas samarbetsråd, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Qatar och Oman. Med undantag av Oman har de nämnda länderna bombarderat Jemen sedan den 26 mars i år i ett mer eller mindre internationellt ignorerat krig. Sex tusen jemeniter, varav dem 1700 barn och fler än 1000 kvinnor har dödats av bomberna från de nämnda länderna, men också av israeliska attackplan. Tretton tusen människor har sårats i ett krig som inte är sanktionerat av FN.

Men vad ska 800 colombianska legoknektar göra 15.000 kilometer från Bogota, frågar sig många.

Jag ställde frågan till Alberto Yépez, koordinatör för det colombianska Observatoriet för de Mänskliga Rättigheterna-Samordningen Colombia-Europa-USA, CCEEU, en paraplyorganisation som organiserar 240 olika människorätts- eller folkrörelser i Colombia.

– Folk i gemen vet inte mycket. Det pågår en permanent propaganda och desinformation från regeringen. Den vill visa att den colombianska armén är insatt i stora internationella fredsuppdrag i världen. Men även att i en efterkrigssituation kan colombianska militära specialstyrkor anlitas, vilken egentligen redan har ägt rum sedan Plan Colombia inleddes (år 2000). Då exploderade antalet militärer till en halv miljon. Vad händer med denna gigant vid ett fredsavtal i Colmbia?

Elitstyrkor från Colombia, Chile och El Salvador

Redan i juni 2013 upprättades ett militärt samarbetsavtal mellan Colombia och Förenade Arabemiraten. Det stipulerade att 800 colombianska militärer skulle flyga till gulfstaten i ett roterande schema och operera där framför allt som väktare vid oljeinstallationerna. Då fick de 1000 dollar i månaden. I dag får de 4000 dollar.

Generalen för Specialuppdrag inom den colombianska armén, Juan Pablo Rodríguez, uttryckte i ett brev i juni 2013 sitt öppna missnöje mot att USA-företag som Black Waters till och med hade kontor i centrala Bogota där de rekryterade de bästa av arméns elitstyrkor. Enligt generalen var 1300 före detta elitsoldater från Colombia, Chile och El Salvador redan på plats i Dubai och att målet var att rekrytera ytterligare 1500 man.

Vilken status?

Med tanke på att situationen i mellanöstern är explosiv och att det pågår krig i Syrien, Irak och Jemen som verkställs av USA-vänliga regeringar som under sig kontrollerar, mer eller mindre, terroristgrupper, är behovet i dag av nya trupper ännu större än 2013. Och de krigserfarna colombianska militärerna är mycket intressanta objekt för rekryterarna, menar Yepes.

Han menar att det är oklart vilken status dessa 800 colombianska militärer har när de till exempel tas som till fånga. Är de krigsfångar och behandlas därefter?

– Som legoknektar har de inte denna status och rätten som den Internationella Humanitära Rätten ger en krigsfånge blir intet och noll. Vad vi också oroar oss för är Colombias internationella anseende när de militära styrkor sätts in som reguljära trupper i en konflikt i en annan nation.

Usla villkor i Colombia

En pensionerad armékapten som El Tiempo talade med den 18 oktober, uppgav att de colombianska militärerna offrade tiden med sina familjer i utbyte mot ett nytt liv i välfärd som Förenade Arabemiraten erbjuder colombianerna.

– Den hade vi aldrig när vi bar den colombianska arméns uniformer. De kallar oss förrädare och legoknektar men vi är inget av det. Vi är män som har fattat ett beslut som svar på bristen av garantier för att utföra ett arbete. Där har vi allt, sa kaptenen innan han avreste till gulfstaten.

Han säger att det är ett diametralt annorlunda krig än det i Colombia.

– Vi bär Emiratens uniformer och är lojala till den, lade han till.

”Uppdrag inta Sana”!

Uppdraget för colombianerna har inletts från hamnstaden Aden i södra Jemen. Där har de förenat sig med saudiska trupper och uppdraget är att inta Jemens huvudstad Sana. Den militära underrättelsetjänstens förtrupp, som har sonderat terrängen kring Sana, utgörs av de mest erfarna colombianerna. Men befälet består militärer från Emiraten, sekunderade av befälhavare med colombianskt ursprung.

Alberto Yepes är orolig för denna form av ”Erfaren Colombiansk Exportprodukt” har nått 30 länder i världen. Mer än 3000 colombianer från de reguljära väpnade styrkorna är militära rådgivare på alla nivåer i dessa länder.

Kvinnans situation i Saudiarabien och gulfstaterna. Är det en framtid för en colombiansk änka eller dotter?

Medborgarskap och pension

För närvarande har militärerna uppehållstillstånd. Men om de återvänder levande (Sic!) efter det första uppdraget på tre månader, får de omedelbart medborgarskap som är förlängt till den första familjekretsen som även den får pension och alla andra rättigheter.

Den erfarna peruanska reportern Vicky Peláez ironiserar rått när hon kommenterar de 800 colombianska militärerna beslut att låta sig enrolleras i kakiuniform i ett krig som inte är deras:

– Dessa colombianska machosoldater, som har utsetts för att inta Sana, vet förmodligen inte att fram tills i dag har varje försök att inta Jemens huvudstad misslyckats. Varken den arabiska koalitionen, al-Qaeda eller IS har lyckats, tack vare ett brinnande motstånd av hutierna.

– De colombianska legoknektarna vet inte vilket öde som väntar deras eventuella änkor i händelse av att de bestämmer sig för att slå sig ned i Saudiarabien. Där kan en kvinna inte promenera ensam på gatan utan manligt sällskap.

– De borde också fråga sina få överlevande landsvänner som deltog i Koreakriget (på USA:s sida 1950-53) vad som hände med de utlovade kompensationerna som den sydkoreanska regimen utlovade.

Skriver Palaéz och citerar med ironi israelen Bernard Lewis: ”livet är en dröm tolkas av döden”.

COLOMBIA: ”Det blir inget fredsavtal om inte paramilitären försvinner”

Paramilitären (AUC) mördade 1994-2002 omkring 150 000 civilsa colombianer
som anklagades för att stödja gerillan i landet. Men över 4000 fack-
föreningsaktiva eller ledare mördades, människor från vänstern eller människo-
rättsledare föll offer för dödsskvadronerna som var "Statens Monstrum", som
AUC:s ledare Salvatore Mancuso själv karaktäriserade AUC.

COLOMBIA:

”Det blir inget fredsavtal om inte paramilitären försvinner”

Av Dick Emanuelsson

Det är inte möjligt att underteckna ett fredsavtal om sex månader om inte de paramilitära grupperna bekämpas och försvinner. Den slutsatsen drar Enrique Santiago Romero, FARC-gerillans juridiska rådgivare i förhandlingarna med regeringen Juan Manuel Santos i en exklusiv intervju med Flamman [1].

Gerillan och regeringen har tagit ett nytt steg på vägen i att avsluta kriget. I Colombia betraktas det juridiska ”Avtalet om särskild behörighet för fred” som ”historiskt”. I Havanna undertecknades det av president Santos och gerillans högste befälhavare, Timoleon Jimenez. De bägge hade anlänt dagen innan till Havanna, där fredsförhandlingarna pågår sedan oktober 2012. Till det ska vi också lägga Påvens besök, dagarna innan. Han underströk att denna gång får inte förhandlingarna haverera utan föras i hamn för att freden ska kunna bli ett faktum efter drygt 50 års inre väpnad konflikt i Colombia.

– Jag tror inte att det är möjligt att underteckna ett slutavtal om sex månader om det inte först finns en strikt överenskommelse för att upplösa de paramilitära grupperna, säger Santiago som är orolig över att dessa dödsskvadroner är intakta.

Advokat Enrique Santiago intervjuas av svenske reportern Dick Emanuelsson i Madrid.

Statens jakt på gerillan

Han är en spansk advokat med lång erfarenhet av väpnade konflikter i världen och med speciell betoning på mänskliga rättigheter. I den nästan en timme långa intervjun med Flamman understryker han att det nu undertecknade avtalet inte ska uppfattas som ett regelverk för att ställa gerillasoldater inför rätta för begångna brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är ett avtal som syftar till att reparera de skador offren har åsamkats av ALLA inblandade parter i den väpnade konflikten. Det inkluderar även civila eller militärer som har finansierat eller stött de paramilitära dödsskvadronerna.

– Avtalet har som målsättning att göra slut på straffriheten. Det som kan noteras är att gerillan aldrig har åtnjutit denna straffrihet. Tvärtom. Internationella Domstolens senaste rapport från 2012 visar att rättssystemet i Colombia alltid har tillämpats systematiskt och metodiskt mot Farc och ELN. Tusentals gerillasoldater sitter för närvarande fängslade, andra har stupat i kriget vilket är ett bevis statens jakt på gerillan.

– Å andra sidan understryker samma rapport att det finns en uppenbar underlåtenhet som domstolen har konstaterat att förfölja och straffa statliga funktionärer så som militärer, poliser samt paramilitärer. Vad det nya avtalet har som mål är just att avskaffa denna straffrihet, uppger Santiago.

Upp till 20 års fängelse

Han säger vidare att avtalet sätter offret i centrum genom att ge offret dess rättigheter. Bland dem rätten till sanningen, rättvisa och skadestånd under de 50 år av väpnad konflikt i landet.

– Ju mer sanning som grävs fram, desto mer skapas det en restaurerande rättvisa. Förövaren som underlättar att sanningen kommer fram, ges ett straff på 5-8 år som kan tillämpas i sociala utvecklingsprogram i regioner som är eftersatta och övergivna (av staten). De personer som anklagas men inte erkänner och som överbevisas i sin skuld, kan i grova falla dömas upp till 20 års ordinärt fängelse.

Det är 12 år mer än vad de 33.000 paramilitärerna som ställdes inför rätta 2003 kunde dömas till. Högsta straffet blev åtta år och många har nu lämnat fängelset trots att de i flera fall är ansvariga för att ha massakrerat tusentals civila. Enligt åklagarämbetet är paramilitärerna ansvariga för cirka 150.000 mord på civila.

– Bakom den lagen stod den före detta president Alvaro Uribe och slutade total i straffrihet. Man ska komma ihåg att denna lag bara har utfärdat tio straff som omfattade 150 av totalt 33.000 paramilitärer som demobiliserades.

-- Señor, tänker Ni bekänna era brott?
-- Om min chef Uribe gör det, så gör jag också det.

Fredsdomstol införs

Enrique Santiago är oerhört kritisk mot det existerade rättssystemet i Colombia och framför allt det korrumperade åklagarämbetet. I avtalet ställs åklagarämbetet åt sidan och en specialdomstol, Fredsdomstolen, införs. Denna, säger Santiago, ska ha sammanlagt elva ledamöter varav fyra utses av regeringen, fyra av Farc, en från katolska kyrkan, en från FN och en från ett prestigefullt internationellt rättsorgan.

Som komplement till Fredsdomstolen skapas underorgan som ska förbereda de olika fallen. Redan nu har en Historisk kommission skapats som redan har levererat en historisk bakgrund på nästan tusen sidor. Det är tolv kända historiker som producerat rapporten som blev en obehaglig överraskning för regeringen och USA-ambassaden som utpekas som orsaken till uppkomsten av den väpnade konflikten i Colombia. En Sanningskommission står på tur att skapas.

Gerillasoldater från FARC vandrar över en flode i Colombia. Om ett halvår är det möjligt att gevären tustnar.

Gerillans juridiska rådgivare slår fast att det nya avtalet är unikt.

– Till skillnad mot systemet för Rättvisa för offren i militärdiktaturens Chile och den 36 år långa väpnade konflikten i Guatemala, ger avtalet offren eller deras anhöriga i Colombia rätten till att peka ut och aktivt delta i den kommande processen mot förövaren.

Men det är vad som står på pappret. För det finns en risk, säger Santiago och pekar på Chile, att generalerna och de intellektuellt ansvariga eller de som har tjänat på den 50 år långa konflikten i Colombia ingår en ”Tystnadens Pakt”. Den pakten infördes redan vid militärkuppen i Chile 1973 och bröts först efter 40 år. Och i Colombia är brotten och offren långt fler än i Chile.

– Det handlar inte i första hand om att skapa fred utan att göra slut på kriget, är Santiago Romeros budskap.

[1] Lyssna på intervjun (49 minuter) med Enrique Santiago Romero:

https://app.box.com/s/tmxq6bmheglxpn3qmp9qvsccr5x7udyk