 |
| Heberto Diaz är ordförande för den största bondeorganisationen i Colombia, Fensuagro. |
Miljoner colombianer i öppen strid mot nyliberalismen
TEGUCIGALPA / Jordlösa och småbönder,
sjukvårdspersonal och lastbilschaufförer, risodlare och studenter och till och
med dagmammor för ensamstående fattiga kvinnor har under snart tre veckor
skakat om Colombia.
Det började
som en planerad massaktion av Colombias åtta miljoner bönder. Men den
förvandlades snart till en landsomfattande blockad av vägar och städer som
omfattade och omfattar i stort alla folkliga samhällsgrupper. Även småföretagare
som drabbats av konsekvenserna av frihandelsavtalet med USA har anslutit sig
för att ställa också sina krav mot regeringen Juan Manuel Santos. Regeringen
upplever den värsta krisen någonsin.
Den 30
augusti var över 2,3 miljoner colombianer ute på gator, torg och landsvägar i
de 32 länen. Santos förlorade kontrollen och gjorde som alla hans tidigare
föregångare, han kallade in 50.000 militärer, en tiondel av Colombias väpnade
och polisiära styrkor. Huvudstaden Bogota intogs av nära 10.000 militärer och
tusentals antiupprorspoliser. Ett dussintal har dödats och ett par hundra har
skadats eller sårats av skottlossning från de uniformerade. Närmare 1.000
colombianer har fängslats under massaktionerna.
Heberto Diaz är ordförande för den
största bondeorganisationen i Colombia, Fensuagro.
– Bönderna
är de exkluderades Upprorsröst. Vi har återvänt till den politiska estraden och
går inte att negligeras, säger han på telefon till Flamman.
Rätten att framföra sina krav i Colombia
har alltid varit förenat med stora risker. Heberto Diaz har begravt över 1.100
av Fensuagros medlemmar men han säger att det finns ingen återvändo för
miljoner fattiga, främst på landsbygden, har inget att förlora.
62,3 % av jorden kontrolleras av 1%
Vilka är då böndernas krav mot
regeringen?
– Vi kräver att regeringen sätter in alla
slags åtgärder för att lindra krisen på landsbygden i form av lagar,
prissättning av våra produkter, sänkning av bensinpriserna.
– Den andra punkten handlar om
jordegendom. I Colombia är 500.000 bondefamiljer utan jord eller har mindre än
tre hektar. En (1) procent av egendomsägarna på landsbygden kontrollerar
62,3 % av den bästa fertila jorden. Totalt handlar det om femtio miljoner
hektar som är i händerna på mäktiga landägare. I Colombia tillåts inte en
jordreform. Vi kräver därför att tillgången till jord demokratiseras. Vi är
inte motståndare till att det existerar agroindustriella komplex som förfogar
över jord. Men dessa kan inte stå över böndernas rätt till att bruka jorden.
Fredsförhandlingarna i Havanna
Samtidigt som den största massaktionen
sedan generalstrejken 1977 pågår, för regeringen förhandlingar med
FARC-gerillan i Havanna. Den första punkten av sex handlar just om jordfrågan. I
december 2012, som ett resultat av förhandlingarna genomfördes i Bogota en
nationell konferens om jorden.
– Hundratals organisationer från
landsbygden och städerna deltog och över 800 förslag sammanfattades och
överlämnades till regeringen och FARC. Gerillans förhandlare kondenserade dessa
förslag i ett ”100-punkters program för landsbygden”. Inte någon tidigare
regering har tagit våra krav på allvar. Men konferensen i december och den
nuvarande massaktionen över hela Colombia, har visat att vi måste få möjlighet
att framföra våra krav och tas på allvar.
Dick
Emanuelsson
