 |
| "Våra söner mördades av Colombias armé och presenterades som gerillasoldater stupade i strid", skriver mödrarna, syskonen och fruarna till de mördade i Colombia, offer för arméns utomrättsliga avrättningar av civila i Colombia. |
Colombianska generaler pekas ut som ansvariga för
morden på fem tusen civila
Human Rights Watch pekar i en rapport om
utomrättsliga avrättningar ut Colombias högste militäre chef samt ett antal
aktiva och pensionerade generaler som ansvariga för morden på nära fem tusen
civila. Offren mördades och presenterades inför medierna som ”gerillasoldater
stupade i strid”. Flera av dem begravdes som ”NN”, okända.
Klockan 05.00
lämnade bonden Ramon Toro sitt hem, som alla andra mornar innan han gick ut på
fälten för att arbeta ihop dagens inkomster för familjens överlevnad. Men denna
gryning, den 20 december 2014, ändades hans liv av kulor från specialstyrkor ur
den colombianska arméns 33:e Mobila Brigad.
Den livlösa
kroppen fick ett nytt klädombyte; en kamouflageuniform med ELN-gerillans
emblem. Ramons näst ”sista färd” ägde rum i militärhelikoptern som förde honom
till länshuvudstaden Cucuta. Där visades han upp som ”en gerillasoldat stupad i
strid med arméstyrkor”. Samtidigt hittade hans familj och den statliga
”Byinspektörn” Ramons blodiga kläder i närheten av den plats han hade dödats. Ramon
Toro var medlem i det colombianska kommunistpartiet och är ett av 4475
utomrättsliga offer åren 2002-2008, avrättad av den colombianska armén.
”Resultat på slagfältet”
När Alvaro
Uribe inledde sin första presidentperiod den 7 augusti 2002, införde han omedelbart
ett gigantiskt angivarsystem som mest hade tre miljoner ”rapportörer”. Med
betalning som ersättning för information som kunde leda till att en person med
gerillaanknytning kunde gripas, arresterades massor av oskyldiga. Grannen som
tittade pilskt på ens fru kunde anmälas för att vara ”en milisman hos FARC”.
Men ännu
allvarligare var att Uribe av sina generaler krävde ”resultat på slagfältet”. I
praktiken förvandlades militären till ”prisjägare”. Ett tariffsystem infördes som
premierade antalet döda eller gripna gerillasoldater. Belöningen kunde bli
flera dagars extra permission. Men konsekvenserna för de mänskliga
rättigheterna blev förödande, konstaterar HRW-rapporten.
– De
utomrättsliga avrättningarna under de senaste åren representerar
en av de mest
katastrofala episoder i massiva grymheter på det västra halvklotet. Det finns
allt fler bevis för att höga
officerare skulle vara ansvariga för dessa grymheter",
sa José Miguel Vivanco,
chef för HRW:s Amerikasektion, när han presenterade rapporten
på en presskonferens förra veckan.
Och han tillade:
– Emellertid har
de som förde befälet och var ansvariga för avrättningarna när dessa ägde rum lyckats undkomma rättvisan. I stället har de befordrats till de högsta befälsgraderna i det högsta militära kommandot. Bland dem finns den nuvarande
befälhavaren för armén
och för de Väpnade Styrkorna.
 |
| Framsidan på Human Rights Watch-rapportens 105 sidor. |
188 armébataljoner
Generalerna var
de nämnda åren befälhavarna för någon av de 31 armébrigaderna. Inom dessa
återfinns 188 armébataljoner som pekas ut som ansvariga för morden på de 5000
civila.
Åklagarämbetet
och domarkåren har gjort vad den kunnat, menar HRW-rapporten. Ett 40-tal av de
åklagare som HRW har talat med säger alla att militären ofta inte vill lämna ut
dokument som kan skingra frågetecknen kring ett mord där militären är inblandad.
Vittnen har hotats och HRW anger i ett fall en underofficer som mördades efter
att han lämnat sitt vittnesmål till åklagarna där de högre befälen pekades ut
som ansvariga för en avrättning.
I flera fall
har familjeanhöriga till offret mordhotats och i ett fall våldtogs hustrun till
en militär som hade vittnat mot sina överordnade.
– HRW-Rapporten är mycket viktig även om dessa utomrättsliga
avrättningar är av gammalt datum. Avrättningarna har stora likheter med
”försvinnandena” av den politiska oppositionen. Dessa bägge brott mot de
mänskliga rättigheterna har utförts av de väpnade styrkorna över hela Colombia.
Rädda domare och åklagare
Det säger advokat Rodolfo Rios till Flamman. Han anlitades av bonden
Ramon Toros familj för att skipa rättvisa.
–
Avrättningarna har inte upphört. De pågår dagligen i hela landet. Ramon Toro
var just ett sådant fall. I alla de regioner där gerillan är stark och opererar
anklagas nästan alltid bönderna av armén för att vara gerillasoldater, milismän
eller gerillakollaboratörer av olika slag. Tidigare ”försvann” den misstänkte.
Nu dödas han som civil, kläs om och presenteras som ”gerillasoldat stupad i
strid med armén”.
 |
| Advokat Rodolfo Rios intervjuas av nyhetsbyrån Notimundo. |
Vad händer nu
med de utpekade generalerna efter att HRW har presenterat sin rapport? frågar
jag advokat Rios.
– Utan tvekan
kommer utredningarna mot generalerna i Colombia att ledas in på ett stickspår,
trots att HRW har stor tyngd. Men både domare och åklagare är rädda när det handlar
om att ställa generaler inför rätta.
Han nämner
bland annat fallet med Specialdomaren Maria Stella Jara. Hon dömde den
pensionerade översten Alfonso Plazas Vega till 30 års fängelse för ett antal
försvinnanden 1985. Just nu får hon psykiatrisk hjälp efter att ha utsatts
innan, under och efter domslutet för en rad mordhot och påtryckningar från
militären och dess civila allierade, bland dem den man som står i centrum för
anklagelserna från Human Rights Watch, Alvaro Uribe.
Dick Emanuelsson
Intervjun med advokat Rodolfo Rios (på spanska, 27 min.):
