2014-07-19

Journalisten Joaquin Pérez frikänd i nytt domslut i Colombia

Av  Dick Emanuelsson
ANNCOL / TEGUCIGALPA / BOGOTA / 2014-07-17 / Klockan 19.00 lokal tid i Bogota, Colombia, lämnade den svenske medborgaren och journalisten Joaquin Perez Becerra Picotafängelsets portar bakom sig. Apellationsdomstolen i Bogota frikänner Perez på alla punkter han hade dömts för i oktober 2012.

– Det känns mycket bra, säger ´Joaco´, när jag ringer upp honom på telefon. Jo, domslutet från den första instansen har fallit. Det formella beslutet offentliggörs av domarna nästa onsdag, den 23 juli.

Joaquin Perez under en demonstration 1995 framför Colombias ambassad.
 
Perez är chefredaktör och ansvarig för den snart 20 år gamla webbportalen ANNCOL, Nyhetsbyrån Nya Colombia, grundare 1995 av ANNCOL tillsammans med denne skrivare. Han greps och utlämnades från Venezuela till Colombia den 21 respektive 25 april 2011 där han i oktober 2012 dömdes till åtta års fängelse för påstått medlemskap i FARC-gerillan.
 
Ständigt mordhotad

I Colombia var Perez kommunalråd under två perioder i kommunen Corinto. Han valdes till posten som företrädare för vänsteralliansen Union Patriotica, UP. Den hade bildats efter Eldupphör-avtalet mellan den konservativa regeringen Belisario Betancourt och FARC-gerillan i maj 1984. UP fick stort stöd och anslutning vilket skakade den sittande makten av konservativa och liberaler. 

Det smutsiga kriget inleddes nästan omedelbart och dagliga massakrer genomfördes mot Perez och hans kamrater. Perez företrädare var en av dem som mördades. Sammanlagt mördades över fem tusen (5000) ledande medlemmar i UP.

Perez utsattes av den oheliga alliansen armé-paramilitärer för samma ständiga hot att bli mördad. Hans fru kidnappades och efter den händelsen bestämde han sig för att lämna Colombia. Han anlände till Sverige och fick permanent uppehållstillstånd 1994 och sedan år 2000 är han svensk medborgare.

Över fem tusen av Perez kamrater i UP mördades i vad som av den Interamerikanska Domstolen betecknas som en politisk utrotning av ett politiskt parti.
 
Skandaldom som nu upphävs

Såväl jurister som journalister som bevakade rättegången mot Perez i oktober 2012 chockerades mer eller mindre av domslutet som många ansåg var ett utslag av den förre president Alvaro Uribes besatthet att tysta ANNCOL som regimkritiskt medium.

Perez och hans advokat Rodolfo Rios överklagade omedelbart domslutet från 2012 och nästa vecka, den 23 juli, kommer det nya domslutet att läsas upp av de tre domarna. Men redan i dag torsdag, beslutade de att omedelbart och villkorslöst försätta Perez på fri fot.

Åklagaren säger att hon kommer att överklaga detta beslut. Perez kan alltså inte lämna Colombia och resa tillbaka till Sverige innan domaren har bestämt om en eventuell överklagan från åklagarens sida ska kunna tas upp av Högsta Domstolen i Colombia.

Uribes besatthet

ANNCOL har varit permanent utsatt för Uribes och den colombianska extremhögerns attacker. Uribe uttalade 2007 och 2010 öppet att hans intentioner var att med alla medel fängsla och tysta ANNCOLs redaktörer, oavsett var i Colombia eller världen de befann sig.

http://youtu.be/79Wsxd0oaco


I samband med att en dokumentärfilm om den colombianska gerillan, producerad av ett argentinskt filmteam, premiärvisades, fick Uribe ett nytt utbrott och upprepade hoten mot ANNCOL; “VI MÅSTE GÖRA SLUT PÅ ALLIHOP AV DEM”! skrek en ursinnig Uribe. Utan tvekan har Uribe fått ett nytt utbrott i dag när Joaquin Perez lämnade fängelset mitt framför näsan på Uribe i Bogota.

“Operation Tysta ANNCOL”

I rättegången mot ANNCOLs chefredaktör försökte också den colombianska åklagaren med alla medel knyta ihop ANNCOL med Farc. De påstådda bevisen var av en samling offentliga reportage, artiklar och dokument som hade laddats ner från Internet. Domstolen underkände dem alla.

Men det verkliga motivet för rättegången mot Perez var inte personligt utan målet var att en gång för alla tysta nyhetsbyrån som vid det tillfället leddes av Perez från redaktionen i Stockholm. Den förre 1:e sekreteraren på Colombias ambassad i Stockholm (2002-2005), Ernesto Yamhure skrev i flera krönikor om hur han som diplomat nästan varje vecka besökte UD med krav på att förbjuda ANNCOL och de colombianska politiska flyktingarnas förening Jaime Pardo Leal. Men han avvisades varje gång med principen att i Sverige har vi yttrandefrihet så länge inte lagen bryts.

Som vittnen inkallades riksdagsledamoten Jens Holm, danska Upprors ordförande, en chilensk flykting i Venezuela samt denne skrivare.

Diplomaten Ernesto Yamhure (till höger) avslöjades som politisk rådgivare till Carlos Castaño, paramilitärernas ledare som har över 150.000 civila colombianers liv på sitt samvete, enligt åklagarämbetet.

 
Uribes politiske arvtagare dömd till 17 års fängelse

Som något av ödets ironi dömdes samma dag som Perez lämnade fängelset Andrés Felipe Arias till 17 år och fyra månaders fängelse. ´Uribito´, som han även kallas med tanke på att han var tänkt som Uribes efterträdare på presidentposten, dömdes för att han som Uribes jordbruksminister hade överlämnat stora subventioner till mäktiga land- och sektorer inom agrarindustrin i stället för att ge de verkligt behövande jordlösa bönderna de statliga medlen. Många av dessa fattiga bönder har under årens gång tvingats från sina marker av de paramilitära dödsskvadronerna som öppet har erkänt att de stödde Uribes presidentmakt. En omvänd Robin Hoodpolitik, alltså.

Men Arias befinner sig inte i Colombia utan han flög till Miami när han i mitten av juni via olika källor fick information om att han skulle dömas till fängelse i juli.

Uribes närmaste flyr rättvisan

Uribes förre säkerhetspolischef Maria de Pilar Hurtado har också flytt Colombia och befinner sig i Panama sedan 2011 där hon fick asyl, ett beslut som Panamas högsta domstol upphävde för några månader sedan. Colombias åklagarämbete har begärt att Panama deporterar säkerhetschefen till Colombia där hon ska ställas inför rätta för spioneri mot politisk opposition och mot journalister, däribland undertecknad.

Den förre Uribediplomaten i Stockholm, Ernesto Yamhure, flydde också till USA för två år sedan efter att han avslöjats som politisk rådgivare till de paramilitära dödsskvadronerna.

Luis Carlos Restrepo, Uribes fredskommissionär, har också flytt till USA efter att han också avslöjats som korrumperad och för att ha iscensatt ett massmediaspektakel med assistens av ett 60-tal smågangstrar och tjuvar. 

Dessa ikläddes militär mundering och poserade framför de colombianska och den internationella pressen och sades utgöra en hel ”gerillafront” som ”hade deserterat från FARC och nu vill ansluta sig till Uribes fredsprocess”. Bluffen avslöjades efter ett halvår.

Dessa Uribes nära män och kvinna flyr alltså den bräckliga colombianska rättvisan medan en svensk medborgare, Joaquin Perez, konfronterade den och efter tre år och tre månader kunde lämna fängelset.
Välkommen ut i den relativa friheten, ´Joaco´!

Dick Emanuelsson,
Tegucigalpa, Honduras


 

2014-06-16

Colombia: Presidentvalet en folkomröstning om freden



Den andra valomgången i presidentvalet i söndags i Colombia blev en folkomröstning mellan fred och krig. Freden vann med mer än en miljon röster mot den rädsla som Uribes presidentkandat Oscar Zuluaga representerade, sammanfattar ett stort antal politiska kommentatorer i Colombia.
– Rösterna som han (Santos) fick i den andra valomgången var för freden, inte för hans fyra år som president och den misslyckade regeringen han representerar, skrev Maria Elvira Bonilla i en krönika i dagstidningen El Espectador.

Bred front för freden

Santos lyckades skickligt få artister, skådespelare, fackledare, valvänsterns främsta ledare samt ett antal av Colombias reella maktmän så som Luis Carlos Sarmiento, det spekulativa finanskapitalets frontfigur, på sin sida. Vänstern och den breda folkrörelsens representanter underströk att Santos var och är en politisk fiende men att valet stod mellan fred och krig. Rädslan för att Uribe skulle komma tillbaka via sin kandidat var stor. Det skulle innebära att möjligheterna till en politisk lösning på den 50 åriga väpnade sociala konflikten skulle förlora ytterligare tid och liv.
Maktetablissemanget i Colombia stod delat. Om Santos fick stöd av Sarmiento så gav hans konkurrent inom maktsfären, Fabio Echeverri Correa, sitt stöd till Zuluaga-Uribe.  De väpnade styrkornas toppar stödde Santos medan den militära reserven, den mäktiga gruppen av pensionerade generaler samt regionala militärer som befinner sig ute på stridsfältet gav sitt stöd till Uribegruppen.
Santos´ fick 7.814.000 röster eller 50,9 % mot Zuluagas 45 %. Blankrösterna slutade kring sex procent. Valdeltagandet ökade till 48 procent vilket visar att majoriteten av Colombias folk inte tror på denna modell.
Dick Emanuelsson

2014-05-26

Krigshögern vinner första valomgången i Colombia



Den colombianska extremhögern vann första valomgången i söndagens presidentval. Oscar Zuluaga, Uribepartiet Centro Democraticos kandidat fick 29,25 procent medan den sittande presidenten Juan Manuel Santos fick 25,69 procent. På tredje plats kom konservativa partiets officielle kandidat Marta Lucia Ramirez med 15,52 procent. Vänsterkoalitionen Polo Democraticos kandidat Clara Lopez fick överraskande 15,23 procent, en tredubblad ökning sedan kongressvalet i mars. Den förre borgmästaren i Bogota, Enrique Peñalosa, som företrädde den politiskt brokiga Gröna Alliansen fick 8,28 procent. Blankrösterna registrerade 5,99 procent eller 770,610 röster och de annullerade valsedlarna uppgick till 311.000.

Rekordlågt deltagande

Valdeltagandet var det lägsta på 20 år, 40,07 procent i det land som historikerna vårdslöst kallar för ”Latinamerikas äldsta demokrati”. Bara 13 av de 33 miljoner colombianer som fanns i vallängderna deltog i valet.
– De senaste skandalerna och hur politiken har fått rättsliga följder har gjort att folk har förlorat sitt förtroende och avstått från att gå till valurnorna, sa den politiske analytikern Pedro Medellin till dagstidningen El Tiempo.
Den breda och autentiska vänstern företrädd av Marcha Patriotica ställde inte upp i valet med motivet att det inte fanns tillräckliga säkerhetsgarantier. Fyrtiotvå av deras ledande medlemmar mördades under 2013 och de representerade några av de över 2000 sociala och folkliga rörelser som är medlemmar i Marcha Patriotica.
Om Uribepartiets kandidat vinner den andra valomgången den 15 juni kommer fredsprocessen omedelbart att avbrytas, uppgav Zuluaga, som fotograferats i sällskap med paramilitära ledare.
– Vi kommer att välja mellan rädslan och hoppet (om fred), sa Santos.
Dick Emanuelsson