Likheterna mellan krigets Afghanistan och statsterrorismens Colombia

Afghanistan och Colombia.

 

Likheterna mellan krigets Afghanistan och statsterrorismens Colombia

AV DICK EMANUELSSON

Tegucigalpa / 2021-08-26 / ”Varför är Afghanistan en internationell skandal medan Colombia, visserligen ett land med inre spänningar men som går att övervinna, ändå framställs demokratiskt? Varför är talibanregimen mer terroristisk än Uriberegimen (ledd av Ivan Duque)”?

Diana Carolina Alfonso

Den frågan ställer sig den colombianska journalisten DIANA CAROLINA ALFONSO i veckotidningen Voz´ senaste nummer.

Duqueregeringens beslut att acceptera Joe Bidens krav på att ta emot 4,000 afghanska kollaboratörer till USA:s krig under 20 år i Afghanistan har så klart satt igång en livlig debatt i det colombianska samhället. Landet har sedan decennier en egen intern flyktingkatastrof som resultat av den statliga terrorismen och den väpnade sociala konflikten som pågått i snart 60 år.

Men frågan reflekterar samtidigt att medierna, som till exempel svenska Dagens Nyheter, som under decennier har påstått att ”Colombia är Latinamerikas äldsta demokrati” anser just det, att Colombia är demokratiskt och Afghanistan under talibanerna är en terrorregim.

 

Nästa tre gånger fler internflyktingar i Colombia

Vad Diana Carolina gör är en jämförelse mellan de bägge länder under de senaste 20 åren. USA:s invasion sammanföll med Alvaro Uribes inledning på sin valkampanj för att vinna presidentmakten i maj 2002. Visserligen handlar det naturligtvis om två kulturellt och historiskt stora skillnader mellan staterna och folken, ett land under militärockupation och det andra med en inre väpnad konflikt. Men det finns ändå teman som är jämförbara.

Afghanistan hade 2019 35,7 miljoner invånare för 2019, medan Colombia hade cirka 50,3 miljoner invånare. I en rapport den 21 oktober 2020 uppgav Human Right Watch att antalet tvångsförflyttningar (desplazamientos) i Colombia hade nått 8,2 miljoner människor. Enligt FN-statistiken var det totala antalet förflyttningar i Afghanistan skäl relaterade till kriget 3,3 miljoner människor.

”Med andra ord, skriver Diana, är cirka 16 procent av den colombianska befolkningen internflyktingar i eget land medan i Afghanistan har drygt 9 procent av den totala befolkningen tvingats flytta från sitt hem.

Internflyktingar från bananregionen Uraba i norra Colombia nu i södra Bogotas kalla högplatå, som miljoner andra internflyktingar.

 

Trots fredsavtal fördubblades internflyktingarna

Uribelägret har alltid anklagat FARC-gerillan för att vara den ansvarige för internflykten i Colombia trots att människorättsorganisationerna i och utanför landet. Som till exempel hävdade HRW att paramilitären (statens förlängda terrorgren) och staten, det vill säga armén och den militariserade polisen ansvarade för 80 procent av den inre tvångsförflyttningen av colombianer.

Eftersom den stora majoriteten av FARC-gerillan lade ned vapnen i november 2012 kan Uribes språkrör inte längre anföra detta argument när en rapport från Folkombudsmannen talar om att internflyktingarnas antal under första halvåret 2021 fördubblades, jämfört med föregående 2020.

 

Tre gånger fler mord i Colombia

Under 2018 uppgick antalet dödade civila med anledning av USA:s invasion i Afghanistan till 3800 fall, det högsta antalet på ett decennium. Två tredjedelar av dessa dödsfall utpekades de väpnade oppositionsgrupperna, däribland talibanerna som de ansvariga, enligt en rapport som publicerades 2019 av FN: s biståndsmission i landet, UNAMA, och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

I Colombia registrerades 12,130 mord enbart under 2018, enligt den rättsmedicinska myndigheten. Dessa siffror är bara jämförbara med 2014 då det 12,626 mord rapporterades.

I samhället Mapiripan i länet Meta mördades över 50 bybor när paramilitären torterade och bokstavligen slaktade en efter en vid samhällets lilla slakteri. General Oscatequi dömdes till 40 års fängelse.

Narkotikan: Heroin visavi Kokain

Diana Carolina Alfonso citerar officiella siffror vad som rör två av världens främsta producenter av tung narkotika, som heroin och kokain.

”Även om siffrorna om världsproduktion och distribution av narkotika alltid är uppskattningar, har den globala kampen mot droger fokuserats på två kritiska fall: produktion och export av kokain i det colombianska fallet, och heroin i det afghanska fallet. Den spanska dagstidningen El Diario de España rapporterade att Afghanistan hade en opiumproduktion 2017 med ett relativt värde som pendlade mellan 4100-6600 miljoner dollar. Den summan motsvarar en kvantitet från 900 ton heroin av god kvalitet, enligt en ny rapport från Office of the Special Inspector for the Reconstruction of Afghanistan, SIGAR”.

”I ett publicerat dokument från förra året av European Monitoring Center for Narcotics and Drug Addiction, EMCDDA slog Colombia sitt eget rekord genom att exportera 1137 ton kokain (jämfört med rekordåret 2008). En annan källa, den här gången en FN-rapport från British Financial Times Press, varnade FN för att kokainproduktionen mellan 2012 och 2017 ökade med mer än 250 procent. Alla källor indikerar att ökningen av kokainproduktionen har blivit enorm efter att PLAN COLOMBIA undertecknades med USA”.

1 maj i Stockholm, "Mot Plan Colombia". FOTO: DICK EMANUELSSON

DEA, ”Världens största drogkartell”!

När Plan Colombia inleddes för drygt 20 år sedan i Colombia var den odlade arealen av kokabuskar cirka 100.000 hektar. I dag uppger FN-organen att den arealen har mer än fördubblats, trots att nämnde Uribe i oktober 2010 överlämnade sju colombianska militärbaser till Pentagon som även har installerat radarinstallationer över det nära 1,3 miljoner kvadratkilometer stora territoriet med målet att ”bekämpa drogtrafiken”.

Inte för inte kallar latinamerikanerna USA:s antinarkotikaorgan DEA för den ”Största drogkartellen i världen”!

Med siffrorna ovan i form av brott mot de mänskliga rättigheterna står USA och Uribe-administrationerna i en särklass, jämfört med talibanerna och Afghanistan. Men i det senare fallet talade president Bush 2001 om att demokratin skulle upprättas och terrorismen utplånas. Medierna och USA:s ”NGO:s”, som skapades och etablerades i det asiatiska landet genomförde permanenta melodramatiska ”kampanjer till förmån för den afghanska kvinnan” men sa inte något om att det i landet knappt finns en by som inte har sprängts sönder av USA:s flygvapen.

Den politiska och fysiska utrotningen i Colombia

Och medan Ivan Duque och Latinamerikas extremhöger kampanjerar mot ”den venezuelanska diktaturen”, skjuts varje dag ledare från den colombianska folkrörelsen eller gerillasoldater som lagt ner vapnen för fem år sedan.

Medierna, Joe Biden, Ann Linde och EU:s Ursula Gertrud von der Leyen tiger. Även de anslår generöst miljoner dollar till ”NGO-industrin” i Colombia ”till förmån för gatubarn, kvinnor och utbildning av unga i demokrati”.

Samtidigt anländer de med regeringsdelegationer till landet som uppvisar och registrerar de värsta brotten mot de mänskliga rättigheterna i världen, till och med värre än de i Afghanistan och vill saluföra sin egen krigsindustri, som till exempel JAS-39 Gripen.

 

Källa: https://semanariovoz.com/colombia-peor-que-afganistan/

 

Colombia och SVT:s journalistiska fattigdomsbevis

 

Colombias försvarsminister Carlos Holmes Trujillo framträdde i dag och påstod att 130.000 hektar kokabuskodlingar hade förstörts under 2020. Och SVT vidarebefordrade uppgifterna utan att ifrågasätta uppgifterna och ge en bakgrund. Samme försvarsminister var ambassadör i Stockholm 2003-2006 då ansvarig för chef för den 1:e sekreterare som spionerade på de colombianska politiska flyktingarna i Sverige. FOTO: Colombias försvarsdepartement.

Colombia och SVT:s journalistiska fattigdomsbevis

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2021-01-02 / I en video producerad i dag av Colombias försvarsdepartement och som samma dag publiceras av SVT, presenteras siffror om förstörda kokabusksfält som vid en första titt kan vara anmärkningsvärda.

För jämförs de med tidigare års siffror över förstörda kokabuskfält blir sanningshalten i det colombianska försvarsdepartements presskommuniké och SVT:s ”reportage” i allra högsta grad mager.

SVT:s journalist Malin Johansson, som har skrivit texten på SVT:s webbsida presenterade i dag den 2 januari 2021 en i princip kalkerad presskommuniké från det colombianska försvarsministeriet [1]. Johansson citerar bara ministeriets siffror över arealer med kokabuskar som förstörts under 2020 och som presenterades i den kopierade SVT-videon från ministeriets presstjänst där försvarsministern CARLOS HOLMES TRUJILLO presenterade sina från sitt sammanhang tagna siffror, siffror som SVT inte ifrågasätter.

För så här skriver SVT efter varje publicerad artikel på sin webb:

”SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet” [2].

Och vad är det försvarsminister Carlos Holmes Trujillo säger:

”130 000 hektar (med kokabuskar) har förstörts vilket innebär att 115.440 kilo kokain inte kommer att produceras.

Vad han och Johansson inte nämner är VAD vi kan jämföra dessa ”130.000 hektar förstörda kokafält” med? Hur stor var arealen kokabusksfält 2019 och hur mycket framställd KOKAIN producerades 2019 respektive 2020? Då blir försvarsministerns och SVT:s siffror relevanta.

ATT JOHANSSON BORDE VARA FÖRSIKTIG med att kalkera uppgifter från det ministerium som är källan till ”los Falsos Positivos”, det vill säga utomrättsliga avrättningar av civila som skjutits ihjäl av armén men som presenterats som ”gerillasoldater stupade i strid med militären”, det är en princip som alla journalister med erfarenhet av att bevaka Colombia känner till. Människorättsorganisationerna uppskattar antalet utomrättsligt avrättade till över 5000 colombianer.

Lås oss då titta på en mer seriös källa vad gäller kokabuskar och antal hektar från ”El programa de Monitoreo de Cultivos Ilícitos, UNODC”, FN:s program för de olagliga (kokabusk)odlingarna” i Colombia.

Detta program har i princip följt utvecklingen i landet av den uppodlade arealen kokabuskar sedan 2003, strax efter att USA:s PLAN COLOMBIA sjösattes, en plan som i verkligheten hade sin udd riktad mot gerillan mer än oron för att eliminera kokabuskarna.

Med PLAN COLOMBIA inleddes besprutningarna med växtgiftet glisofat. Angela Bernal, från ursprungsbefolkningen Delsaiindianerna i länet Guaviare hade ett halvt hektar kokabuskar för att finansiera sin sons studier i staden men som brändes av växtgiftet. Till och med i staden Calamar besprutades och brändes odlingar av tomater, papaya, bananer, ananas och manioka. FOTO: DICK EMANUELSSON.

NÄR PLAN COLOMBIA INLEDDES 2000-2001 existerade det cirka 110.000 hektar av mark som hade såtts med kokabuskar. I sin rapport för bokslutet 2004 skrev Antonio Maria Costa, verkställande direktör för FN:s kontor för Narkotika och Brottslighet att ”för fjärde året i rad har kokaodlingarna minskat och visar en total areal på 80.000 hektar, vilket är en minskning av sju procent jämfört med 2003” [3].

Låt oss då hoppa till 2019 för att få fram hur stor areal av kokabuskar som var uppodlad. För då får vi en mer relevant jämförelse om vad som har hänt och jämför siffrorna med 2020 men framför allt, hur stor var produktionen av KOKAIN 2019 och 2020?

 

DEN 6 MARS 2020 INTERVJUADE den tyska nyhetsbyrån DW PIERRE LAPAQUE, FN:s Högkommissionär i Colombia i kampen mot drogerna. Han var pessimistisk över utvecklingen.

– Colombia registrerar det högsta antalet grödor sedan vi började mäta, även om arealen har minskat en aning har produktionen av KOKAIN ökat [4], summerade Lapaque.

Den 17 juni 2020 framträdde president IVAN DUQUE på en presskonferens i Bogota och uppgav glädjestrålande att den uppodlade kokabuskarealen hade reducerats med nio procent (9 %) under 2019.

Den odlade arealen 2018 uppgick till 169.000 hektar och minskade till 154.000 hektar år 2019. Han hävdade då att ”minskningen var den största på sex år” [5].

Det är siffror som tagits fram gemensamt mellan FN-organet SIMCI (Sistema Integrado de Monitoreo de Cultivos Ilícitos) och det andra FN-organet mot Organiserad Brottslighet och Droger, UNODC.

Men vad Duque och det colombianska försvarsdepartementen då INTE uppgav var att produktionen av KOKAIN hade ökat med 1,5 procent!

Samma dag uppgav försvarsdepartementet att de väpnade styrkorna hade ”förstört 94.670 hektar kokabuskodlingar” [6].

 

OCH DET ÄR MÖJLIGT ATT SIFFRAN i sig är korrekt. Men för en läsare eller tittare som inte har ett hum om hur man ska se på temat om kokabuskodlingarna i Colombia eller andra länder så handlar det i botten om en socio-ekonomisk fråga.

För hur är det möjligt att militären i Colombia eliminerar nästan 100.000 hektar år 2019 av en sammanlagd areal på 154.000 hektar, vilket enligt matematiska uträkningar vid handen ger att då ÅTERSTÅR det bara 54.000 hektar av kokabuskar?
Lägger vi dessutom till dagens siffror från försvarsminister Holmes Trujillo, som hävdar att militären år 2020 eliminerade ytterligare 130.000 hektar, då inser vi att denna siffermatematik har en djupare dimension för det blir ett UNDERSKOTT på 124.600 hektar.

MEN JOHANSSON OCH SVT ger inte denna bredare bakgrund kring ett komplex tema som kokaodlingarna i Colombia. . Som till exempel ORSAK och VERKAN, om avsaknaden av en verklig JORDREFORM som är den centrala frågan om varför bönderna efter varje ”framgångsrik historisk reducering av kokabuskarealerna” återvänder och odlar nya buskar år efter år.

Där skulle SVT och Johansson finna en bakgrund. För det är ju det som SVT försäkrar läsaren och tittaren, nämligen att ”SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet”. 

Att militären i Colombia i dag har genomfört är ett desperat försök att blidka USA och Donald Trump. Denne har, när siffrorna presenterades 2020 om de 154.000 hektaren kokabuskar hotat med indragen hjälp och att placera det främsta kokainproducerade landet i världen på en lista över just DROG-länder. Trumps krav var att Colombia än en gång skulle inleda flygbesprutningar av kokabuskarna, vilket ALLA experter på temat anser vara fullständigt utsiktslöst, vilket de senaste tjugo årens erfarenheter vid handen visar. Dessutom har den Högsta Domstolen i Colombia förbjudit staten att än en gång använda det cancerframkallande pesticiden Glifosat.

 

EN ANNAN CENTRAL PUNKT i frågan om droghandeln och drogframställningen är att ALLA framstående och systembevarande politiker och generaler i Colombia har fått inkomster från narkotikahandeln. Kokainet sitter i den colombianska statsapparatens ryggrad och fungerar, precis som i USA:s finansiella system, som en parallell ekonomi som gjort att den, enligt nationalekonomerna på pappret bankrutta ekonomin i Colombia, har överlevt. Noam Chomsky nämnde i en av sina böcker att de colombianska bönderna får en spottstyver av vinsterna från kokainframställningen för att överleva medan 90 procent av dessa drogvinster från det vita pulvret stannar i det finansiella systemet i USA.

OCH OM SVT BARA HAR FÖRSVARSMINISTERNS siffror, då blir det heller ingen nyhet. För är det något som varje reporter och journalist ska tänka på vad det gäller den colombianska staten, så är det att den är professionell på psykologisk mediekrigföring och manipulering av oerfarna reportrar.

I verkligheten blir SVT helt enkelt bara en budbärare för den colombianska statsterrorismens försvarsminister: Denne har dessutom en svensk anknytning som ambassadör i Stockholm 2003-2006. Under de åren fungerade ambassaden som en spioncentral mot de colombianska politiska flyktingarna i Sverige, exakt på samma sätt som den chilenska Pinochetdiktaturens ambassad i Stockholm opererade fram till 1990 då diktatorn tvingades dra sig tillbaka.

SPIONDUON på Östermalmsgatan 44, på Östermalm där ambassadör CARLOS HOLMES TRUJILLO och hans 1:e sekreterare ERNESTO YAMHURE huserade. På ambassaden hade de inrättat ett spionnätverk som president Alvaro Uribe döpte till ”100.000 vänner till Colombia i utlandet”. FOTO: DICK EMANUELSSON.

HOLMES´ 1:e SEKRETERARE de åren var ERNESTO YAMHURE som smygfotograferade colombianska demonstranter på Stadsgårdskajen i Stockholm. Han avslöjades och skickades tillbaka till Bogota med en förstörd diplomatisk karriär.

Han avslöjades några år senare som Stockholmsambassadens rapportör till den hemliga politiska polisens olagliga kontraspionagegrupp ”DAS-G3”.

Ett år efter den händelsen avslöjades han som ”personlig politisk rådgivare till Carlos Castaño”, de paramilitära dödsskvadronerna AUC:s chef, ansvarig, enligt det colombianska åklagarämbetet för morden på 150.000 civila colombianer från 1994-2002.

Tillbaka i Bogota blev Carlos Holmes Trujillo försvarsminister medan Ernesto Yamhure valde att gå i landsflykt efter att åklagarämbetet ville ha ett samtal med honom om hans kontakter med Castaño.

Sedan år 2010 återfinns Yamhure i Miami, USA där han har slagit sig ner som ”affärsman”.

Homeland Security verkar inte ha något emot att ge denne paramilitäre ”diplomat” permanent uppehållstillstånd.

Kunde SVT ha fått fram dessa uppgifter INNAN de publicerade Holmes i dag? Naturligtvis. Först då skulle SVT ge täckning för sina försäkringar om att ”SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet”.

[1]. https://www.cgfm.mil.co/es/blog/las-130-mil-hectareas-erradicadas-este-ano-equivalen-mas-de-120370-canchas-de-futbol

[2] https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordar-i-kriget-mot-kokainet-i-colombia

[3]. https://www.unodc.org/pdf/andean/Colombia_coca_survey_es.pdf

[4]. https://www.dw.com/es/colombia-nueva-polémica-ante-eventual-uso-del-glifosato-en-cultivos-de-coca/a-52668280

[5]. https://www.elespectador.com/noticias/judicial/naciones-unidas-reporta-reduccion-del-9-en-cultivos-de-coca-en-colombia/

[6]. https://twitter.com/mindefensa/status/1273288869979598850

 

Elitsoldater från USA anländer till Colombia för att ”förstärka kampen mot narkotikahandeln”!

Från dagstidningen El Tiempo. Varken Colombias president eller utrikesminister offentliggjorde nyheten om att utländska trupper ska anlända till Colombia, det gjorde USA-ambassaden i Bogota och markerade var "skåpet ska stå"!

USA drar åt snaran kring Venezuela

Elitsoldater från USA anländer till Colombia för att ”förstärka kampen mot narkotikahandeln”!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2020-05-28 / Den 26 januari i år inleddes samordnade militärmanövrar av eliten bland USA:s och Colombias fallskärmsjägarbataljoner bara några hundra meter från Venezuelas gräns. Nu anländer en ny special- och elitstyrka från USA:s infanteri till Colombia med uppgiften att ”bekämpa narkotikakartellerna i Colombia”. Samtidigt håller USA:s 4:e Flotta en permanent militärmanöver framför Venezuelas kust sedan den 1 april i år.

USA-ambassaden publicerades igår onsdag sitt pressmeddelande som har upprört stora delar av det demokratiska Colombia.

”Jag känner en enorm ledsnad för mitt land av att se närvaro av USA-trupper i Colombia, som tillkännagavs, inte via presidenten eller utrikesdepartementet, utan via en presskommuniké av USA-ambassaden”!

Det skriver med indignation Leon Valencia, direktör för tankesmedjan Centro de Pensamiento sobre el Conflicto Armado, Paz y Postconflicto, som arbetar med analyser av den väpnade konflikten, fred och postkonflikt i Colombia.

VAD ÄR FÖR SLAGS USA-trupper som anländer? Enligt den regeringstrogna dagstidningen El Tiempo och Wikipedia handlar det om en Infanteribrigad, The Security Force Assistance Brigades, SFAB, som består av 800 elitsoldater. De påstås utverka råd och stöd till ”allierade nationer”. I Colombia ska de inleda sina operationer på det 1,25 miljoner kvadratkilometer stora territoriet den 1 juni. Men någon stoppgräns eller datum har inte satts, bara att ”det kommer pågå i flera månader”.

För en gammal infanterist (I17 i Uddevalla och I1 i Kungsängen) låter det lite löjligt att infanterisoldater ska ägna sig att leta knarkbaroner i den colombianska djungeln. Infanterisoldater vet att de utgör vad vi i krig rått kallar för ”kanonmat”. För att jaga knarkodlingar och laboratorier i de colombianska städerna behövs underrättelseverksamhet, inte att panga av maskingevärseld, dessutom med hjälp av utländska elittrupper som däremot är experter på att invadera andra folk och länder.

Enligt USA-ambassaden kommuniké, som innehåller de vanliga intetsägande formella uttalandena om ”gemensam kamp mot narkotikahandeln”, infaller landstigningen av nya USA-trupper på colombiansk mark inte som en överraskning.

• I COLOMBIA FÖRFOGAR PENTAGON över sju enorma militärbaser, framför allt med stridsflyg, de flesta med sin aktivitet riktad mot Venezuela.
• Märk väl hur USA-militärens aktivitet i Colombia har intensifierats under de första månaderna i år och av en tillfällighet vid gränsen mot Venezuela.
• I slutet av januari i år genomfördes de gemensamma övningarna vid gränsen av fallskärmsjägare från USA och Colombia.
• I april i år anlände till Colombia USA:s chef för det Södra Militärkommandot-SOUTHCOM, Craig Faller, en blind hatare av Venezuela. I Bogota hade han samtal med president Ivan Duque och försvarsminister Carlos Holmes Trujillo.
• Bara några dagar, i slutet av mars, hade en stor vapenarsenal beslagtagits av den colombianska polisen när arsenalen var på väg mot länet Guajira. Det gränsar till Venezuela och det var där som legoknektsföretaget Silvercorps två före detta marinsoldater tränade ett 70-tal venezuelanska desertörer.
• Dessa deltog den 3-4 maj i de två invasionsförsöken av Venezuela som blev ett praktfiasko.

Faller insisterade till Holmes Trujillo och president Duque att ”Colombia är ett av våra prioriterade allierade”. Nu uttrycks detta i truppleveranser av de mest avancerade militärer som USA förfogar över, fallskärmsjägare och kommando & infanterisoldater, tränade för invasioner.

Chefen för USA:s Södra Militärkommando, Craig Faller och Colombias försvarsminister, Carlos Holmes Trujillo, när de träffades i Bogota i april, en månad innan invasionsförsöket av Venezuela som utgick från colombianskt territorium.

OM USA VERKLIGEN skulle vara seriöst intresserade av att slå till mot narkotikakartellerna kan de börja i länet Guajira, Magdalena, Bolivar och Norte de Santander, i detta sista län opererar knarkparamilitären ”Los Rastrojos”, samma dödsskvadron som var Juan Guaidós ”guider” när han gick över gränsen mellan Venezuela och Colombia den 22 februari 2019. I de två första länen finansierade två karteller delar av invasionsförsöket av Venezuela, enligt några av de som tillfångatogs vid invasionsförsöket. Dessutom stod knarkparamilitären ”Doble Ruedas” som värd för de amerikanska legoknektarna och Silvercorps ägare när dessa anlände till Guajira.

Den colombianska narkotikamaffian opererar och producerar också sitt kokain främst på Colombias stillahavskust; från länet Nariño i söder mot gränsen till Ecuador, till Panama i norr. 83 procent av all producerad kokain i Colombia exporteras mot Centralamerika, Mexiko och slutligen till USA via stillahavskusten. Men USA:s 4:e Flotta och Sydkommando lägger sig från alla flanker mot gränsen till Venezuela.

Så illustrerar dagstidningen El Tiempo de gemensamma övningarna mellan USA:s elit inom fallskärmsjägarstyrkorna och Colombias motsvarighet, övningar som inleddes den 26 januari i år vid gränsen mot Venezuela.

I COLOMBIA ÄR DET INGEN som sväljer påståendet att de anländande USA-trupperna ska delta i kampen mot kokainproducenterna. ”Bullshit”, säger colombianen i gemen. Jänkarna har varit i Colombia sedan ett sekel och intensifierade sin närvaro när Plan Colombia sjösattes för 20 år sedan. All colombiansk aktivitet i den påstådda kampen mot kokainet underordnas USA-ambassaden och deras folk direkt på plats sedan är 1999.

Vad det handlar är att snaran kring Venezuela dras åt. USA har lidit två förnedrande politiska nederlag under den senaste månaden; det misslyckade invasionsförsöket och anländandet av till dags dato tre av fem iranska tankfartyg, med produkter och komponenter som kan lyfta den venezuelanska ekonomins kronjuvel, oljeindustrin och därmed bryta blockaden. Därför har USA bråttom med att störta regeringen i Caracas.