DAS’ spionage i Europa

– Ansvaret för avlyssningarna ligger inte på DAS-agenterna utan presidentpalatset, sa Ernesto Samper, före detta president i Colombia i en intervju den 17 maj 2010 i den spanska dagstidningen Público.

I klartext är det Alvaro Uribe som gav order om att inleda vad som alltid har existerat i Colombia men aldrig varit så omfattande och personifierad som skandalen med DAS-G3. Skandalen bekräftade Colombia som en paranoid polisstat.

SVERIGE: Spionaget mot journalister, domstolsledamöter och fackligt-politiska ledare begränsades inte enbart till Colombia. Samma dag som DAS-agenten Blanca Cecilia Rubio Rodriguez höll en föredragning över mig och dokumentärfilmaren Hollman Morris’, fotograferades Ernesto Yamhure, förste sekreterare på Colombias ambassad på Östermalmsgatan 44 i Stockholm.

Det colombianska skolfartyget “Gloria” hade anlänt till Stadsgårdskajen i Stockholm och bakom en av livbåtarna fotograferade denne “diplomat” de colombianer som stod på kajen och demonstrerade mot det militära flottbesöket från Colombia.

Yamhure fick stå till svars i både Flamman och Aftonbladet och hans diplomatiska karriär avslutades med skandalen den 25 juli 2005. Mannen har sedan det datumet aldrig förlåtit mig och har, via sina krönikor i dagstidningen El Espectador, vid upprepade tillfällen anklagat mig för att var FARC-gerillans ambassadör i Europa.

Men sanningen kommer alltid i kapp och i stället är det Yamhure som har avslöjats än en gång. Nu var det de paramilitära ledarna som pekade ut Yamhure för att ha varit personlig politisk rådgivare till dödsskvadronerna AUC:s högste ledare, Carlos Castaño. Ett nyligen publicerat brev daterat från november 2002 avslöjar hur Yamhure gav Castaño råd inför demobiliseringen av AUC.

BELGIEN, EU-PARLAMENTET: En av de mest framstående dagstidningarna i Belgien, Le Soir, skrev den 19 maj 2010 att det främsta målet för DAS-G3:s spionage och infiltration i Europa var att neutralisera all opposition mot undertecknandet av ett frihandelsavtal Colombia-EU.

“Dessa olagliga aktioner från DAS-G3 genomfördes inte enbart i Belgien”, skrev Hernando Calvo Ospina, colombiansk journalist och författare i exil i Paris och medarbetare i Le Monde Diplomatique. Även i Spanien, Frankrike och Schweiz har bosatta colombianer i exil, NGO’s, politiska personligheter eller EU-parlamentariker utsatts för spioneriet.

DAS-G3:s operationer var inte enbart avsedda för att spionera utan även manipulera, förvrida sanningen med målet att avleda uppmärksamheten på de permanenta brotten av de mänskliga rättigheterna i Colombia, skriver Calvo Ospina. Han säger att tillvägagångssättet för agenterna var att sammanlänka de i Europa kritiska personerna med den colombianska gerillan och på så sätt reducera deras trovärdighet i den offentliga debatten, ungefär som Yamhures försök att svärta ned denne skrivare eller colombianernas aktivitet i Sverige kring radiostationen Café Stereo samt nyhetsbyrån Anncol.

Flera av de europeiska fackföreningarna och solidaritetsorganisationerna är dokumenterade i de arkiv som åklagarämbetet beslagtog förra året i DAS’ högkvarter. Dokumenten bekräftar vidden av säkerhetspolisens operationer på den europeiska kontinenten..

Tre stora fackförbund i Belgien skriver i ett uttalande att de “är förbluffade” över DAS’ spioneri och att de anser att “det utgör en extrem allvarlig inblandning i vårt lands suveränitet (…) och vi kräver att det genomförs en skyndsam och fullständig utredning över DAS’ operationer i Belgien och att de ansvariga ställs inför skranket”.

Fackförbunden kräver också att Belgiens utrikesminister, inrikesministern och den egna säkerhetstjänst snabbt agerar för att protestera såväl hos Colombias ambassadör i Belgien som att gå till botten med det allvarliga spioneriet i landet.

Dick Emanuelsson

BAKGRUND: Så opererade DAS i Colombia och Europa

3285 tecken

BAKGRUND:

Så opererade DAS i Colombia och Europa

2008 avslöjades att DAS’ högste chef, Jorge Noguera, överlämnade namnlistor på fackledare och andra till AUC, paramilitären, som hade order att mörda dem. På en lista från juli 2005 mördades sex, varav fem var fackliga ledare [1].

Flera av DAS’ olagliga operationer finansierades med kokapengar [2].

Från presidentpalatset utgick order för att spionera på de mest framstående ledamöterna av Högsta domstolen, oppositionspolitiker och journalister klassificerade som “vänster” och i konsekvens med det ‘samarbetsmän med gerillan’, de viktigaste medlemmarna bland de konsekventa människorättsorganisationerna och framför allt Advokatkollektivet Alvear Restrepo, som representerar denne skrivare i processen mot DAS-cheferna [3].

Åklagarämbetets tillslag hos DAS 2009 rullade upp det kriminella scenariots metoder: Spioneri, misskrediteringskampanjer av Uribes oppositionella och NGO:s, program för terroristattentat där gerillan skulle ges skulden.

All denna information ingick i operationer som klassificerades med namnen: “Amazonas”, “Transmilenio”, “Bahía”, “Halloween”, “Arauca”, “Intercambio”, “Risaralda” “Internet” och “Europa”. Denne reporter är registrerad i “Arauca” och “Caso Canela”.

DAS-agenten Germán Villalba skickades till Europa och installerade ett spionhögkvarter i flera europeiska huvudstäder varifrån han ledde spionverksamheten som inkluderade inspelningar i video och audio, fotografier och register över DAS’ objekt, i huvudsak colombianer med uppehållstillstånd. Från sitt högkvarter i Europa skickade Villalba sin information till DAS i Bogota som arkiverades i mappen med namnet “Europa”.

För att nå framgång i “Operación Europa” (se bredvidstående artikel) misskrediterades det europeiska rättssystemet, NGO:s, människorättsorganisationer, fackföreningar, m.fl. genom aktioner som falska kommunikéer, falska uppgifter via olika webbar och genom att sabotera (hacka) målgruppernas webbar, radiostationer, nyhetsbyråer, med mera samt att inleda rättsprocesser mot vissa.

I Sverige skickades en e-post från Krigshögskolans bibliotek som gick till en stor del av vänsterpartiet Polo Democraticos medlemmar i exil. Författarna framträdde som förmodade medlemmar i FARC och svärtade ned vissa kandidater inom Polo Democrático. Det var ett typiskt sätt för att via psykologisk krigföring splittra vänstern inför presidentvalet tidigare i år. Den välkände Rinkebybon Juan Fonseca citerades i Uribevänlig press där han anklagade Föreningen Jaime Pardo Leal för att ha legat bakom e-posten, en anklagelse som föreningen avfärdade som absurd. Men Säpo larmades och utredde frågan som i själva verket var just en typisk aktion från DAS (se Flamman 11/9-2008;
http://www.flamman.se/colombiansk-agent-pa-forsvarshogskolan).

DAS-agenterna deltog i flera konferenser i Europa som arrangerades av colombianer i exil eller av nationella människorättsorganisationer där framstående personer fotograferades och registrerades i DAS’ akter [4].

Åklagarämbetets detektiver uppmärksammade att det fanns en mapp hos DAS med namnet “Parlamento Europeo” i vilken namnen över EU-parlamentariker som är anhängare respektive motståndare till den colombianska regeringen är dokumenterade. Har förre EU-parlamentarikern Jens Holm (v) begärt att få reda på om han finns registrerad?

Dick Emanuelsson