torsdag 18 juni 2020

Colombia: Fjorton armésoldater dödade och skadade vid gerillabakhåll

Det colombianska magasinet Semana om bakhållet mot de militära specialstyrkorna igår, den 16 juni.




Colombia: Fjorton armésoldater dödade och skadade vid gerillabakhåll

“Att konfrontera Monstret utan en hållbar fred innebär fortsatt krig”!

TEGUCIGALPA / DICK EMANUELSSON / 2020-06-18 / Samma dag som den 200:e demobiliserade gerillasoldaten mördades sedan fredsavtalet undertecknades i november 2016, stupade sex armésoldater medan åtta av deras kamrater sårades vid ett gerillabakhåll i samhället Puerto Lozada, i länet Caqueta i södra Colombia.

Det var den 7:e FARC-fronten som genomförde attacken mot militärerna som bestod av specialstyrkor från armén.

Platsen kallas “Den Väpnade Konfliktens Historiska Hjärta”, på grund av sin geostrategiska position i den centrala delen av Colombia. Den är en historisk korridor i ett historiskt gerillalandskap, men också för sin biodiversitet av djungler, floder och stigar varav en går direkt mot huvudstaden Bogota.

Det var en hård militär motgång för armén men också ett politiskt slag mot högerregimen Ivan Duque. För attacken illustrerar att den kyrkogårdsfred som den colombianska oligarkin trodde sig ha uppnått genom undertecknandet av fredsavtalet i Havanna i november 2016, och som regimen i Bogota systematiskt har saboterat, den har i praktiken gått i stå, även om alla ansträngningar måste göras för att fredsavtalet inte ska begravas definitivt.

De sex yrkesmilitärerna som dödades vid bakhållet.


En växande gerilla

Attacken bekräftar också den ”nya” FARC-gerillans allt större militära kapacitet. Enligt den militära underrättelsetjänsten har antalet gerillasoldater det senaste året vuxit kraftigt. Samma underrättelsetjänst antyder att cirka 4500 män och kvinnor av de 14000 demobiliserade FARC-soldaterna som undertecknade fredsavtalet för drygt tre år sedan, nu är tillbaka i den väpnade kampen.

Regionen där armén led sitt nederlag igår har den senaste tiden varit scenario för hårda attacker från arméns sida mot bönderna. De senare hänvisar till fredsavtalet från Havanna och att kokabuskarna ska ersättas med sociala och ekonomiska investeringar på landsbygden. Men reformerna har uteblivit, en uppgift som regimen i Bogota har nonchalerat och som bland annat FN har kritiserat regimen för.

I stället har den gett armén order om att med alla medel förstöra kokabuskarna, en order från USA, vilket bönderna har motsatt sig. Om det inte finns en jordreform eller andra reformer svälter bondefamiljerna, varför konfrontationer har kommit till stånd som nu tillspetsats ytterligare efter att gerillan har gått in på böndernas sida för att slå tillbaka armén.

Systematiska mord på folkrörelsen

Situationen i Colombia är mycket komplicerad. Tvåhundra demobiliserade gerillasoldater har mördats och ytterligare 442 ledare ur den colombianska folkrörelsen har gått samma dramatiska öde till mötes de senaste 42 månaderna.

I samma region har nu också de demobiliserade gerillasoldaterna övergivit det lilla samhälle de byggt som ett första steg mot att inlemmas i det civila livet. Dessa samhällen kallas ETCR, en plats där de byggt upp sina hus, verkstäder och där de också fått en slags polyteknisk arbetsmarknadsutbildning, enligtr Fredsavtalets innehåll. Beslutet att lämna denna ETCR har sin grund i den påtagliga oro som råder efter att dessa före detta gerillasoldater mördas, en efter en, ibland fler än en per vecka.

Kännare av den colombianska sociala och väpnade konflikten säger att mycket av det som i dag händer i landet liknar händelserna som gav upphov till den största och äldsta gerillarörelsen i modern tid i Latinamerika.

Artikelförfattaren med två bönder från samhället San Juan de Sumapaz, en bastion för den forna FARC-gerillan i länet Cundinamarca där gerillan gjorde slut på storgodsen och genomförde sin egen jordreform. I det här samhället, som är Bogotas 20:e distrikt, har kommunistpartiet egen majoritet. FOTO: CLAUDIA.


Från Koreakriget till Marquetalia

När det lilla samhället Marquetalia och dess 48 invånare attackerades i maj 1964 av 16.000 infanterisoldater, många av dessa hade deltagit på USA:s sida i Koreakriget 1950-53, samt av bombflyg i en militär operation döpt till ”Plan Lasso”, utarbetad av Pentagon, innebar det första steget mot den längsta väpnade konflikten i Colombias historia.

Denna överlägsna armé attackerade 48 dåligt beväpnade bönder, ledd av den unge bonden Pedro Antonio Marin, senare tog han namnet ”Manuel Marulanda” när FARC, Colombias Väpnade Revolutionära Styrkor, bildades.

Då som nu mördades bönder, kvinnor som män och barn, deras gårdar bombades och där bonden vågade yppa ordet ”jordreform” halshöggs han av storgodsägarens paramilitärer från ”Las Chulavitas” eller ”Los Pajaros”, paramilitärer som Makten hade organiserat långt innan gerillan i Colombia existerade.

Bönderna halshöggs

I länet Cundinamarca (med Bogota som centrum) satte dessa inhyrda paramilitärer upp de halshuggna böndernas huvud på gärdsgårdsstolparna som ett avskräckande exempel på vad som kunde hända om bönderna krävde en jordreform.

För den nybildade FARC-gerillan blev en av de första uppgifterna just i detta län att organisera bönderna och genomföra en jordreform. I Cundinamarca existerar idag mycket få storgods. Därför hade gerillan och vänstern ett stort stöd i Distrikt 20, i södra Bogota där kommunistpartiet i valen uppnådde så högt röstetal som 96 procent.

Pompeo ny sheriff i Colombia!

Och för att punktera Fredsavtalet ytterligare utfärdade i dag Mike Pompeo en belöning på tio miljoner dollar till den som kan ge information om de två främsta fredsförhandlarna i Havanna, Ivan Marquez (chefsförhandlare för FARC-delegationen) och den blinde Jesus Santrich.

Den regeringsvänliga dagstidningen El Tiempo informerar om att Mike Pompeo utlyst en belöning på 10 miljoner dollar för information som kan leda till dessa gerillaledares gripanden. Därmed begraver USA fredsavtalet.


Att det var Mike Pompeo och inte den colombianska regimen som höjer dirigentpinnen, visar den colombianska regimens totala underordnande till Pentagon och State Departement, en bokstavlig bananrepublik som den politiska oppositionen i Colombia karaktäriserar Duqueregimens utrikespolitik.

Att det också var USA-ambassaden i Bogota som meddelade pressen och allmänheten om att en hel Brigad (som utgörs av 800 soldater) infanterisoldater från USA skulle anlända till Colombia med förevändningen att ”förstärka kampen mot narkotikakartellerna”, vilket colombianerna menar är ”kriget mot Venezuela”, var också en bekräftelse vem det är som bestämmer i landet.

Alberto Pinzon tillhörde en medlingskommission under fredsförhandlingarna mellan den konservativa regeringen Andres Pastrana och FARC-gerillan 1999-2002, inte långt från den plats där 14 colombianska militärer led ett svårt nederlag mot gerillan igår. Han sammanfattar i en krönika situationen i Colombia på följande sätt:

“Att konfrontera Monstret utan en hållbar fred, innebär fortsatt krig”!

Dick Emanuelsson



måndag 1 juni 2020

COLOMBIA och morden på f.d. gerillasoldater: ”I djungeln dog vi åtminstone med geväret i hand

Två bilder från två tidsepoker; fred och krig. Sandra, till vänster, från wayuufolket i länet Guajira vid den karibiska kusten i norr var gerillasoldat i FARC och skrev under fredsavtalet och tillsammans med Albeiro, hennes livskamrat från Arahuacofolket i Sierra Nevada. De började planera för en framtid med barn, och fick Albert, 22 dagar när vi träffade dem i Guajira 2017. "Om de saboterar freden tvekar jag inte att återigen greppa geväret", var hennes sista ord innan vi skiljdes. På den högra bilden, januari 1999, gerillakvinnan Marlene i FARC:s Södra Gerillablock i länet Putumayo vid gränsen mot Ecuador, 25 år och erfaren gerillakvinna. "Sanningen är att vi levde bättre i djungeln", säger den demobiliserade gerillakvinnan Diana i nedanstående text. FOTON: DICK EMANUELSSON.




COLOMBIA och morden på f.d. gerillasoldater:
”I djungeln dog vi åtminstone med geväret i hand. Här skjuts vi som om vi vore hundar”!
”Vad vi skrev under verkar mer vara vår egen dödsdom och inte freden”!

Det säger en kvinnlig gerillasoldat, `Diana´, i samtal med en av hennes före detta stridskamrater, Martin Cruz, i gerillan alias `Rubin Morro´.

Två fraser som sammanfattar den brutala råa situationen och känslostämningen bland de 14.000 demobiliserade gerillasoldaterna från den äldsta colombianska gerillarörelsen FARC-EP. Närmare två hundra av dessa har mördats sedan fredsavtalet skrevs under i november 2016, som Diana säger, ”som om de vore rabiessmittade hundar”!


MEN DET HANDLAR INTE bara om det fysiska hotet. Diana säger i samtalet till Morro att överlevnadssituationen är dramatisk och prekär.

– Här sitter vi, min lilla dotter Laura och jag. Du vet ju att min livskamrat mördades under fredsprocessen, vilket inte kriget inte lyckades med. Det hade varit en större ära att dö i kriget för en rättvis sak.

– Allt verkar tyda på, Morro, att vad vi skrev under var ett avtal för DÖD och inte FRED! Det har mördat 197 kamrater. Det är hemskt.

– Jag har inget arbete. Dottern och jag överlever knappt på ”månadsbidraget” (ett bidrag som utgör 90 procent av minimilönen som staten betalar de demobiliserade gerillasoldaterna och som gäller året ut). Vi lever inneboende i ett rum med tio andra familjer som grannar i huset. Tjugo personer delar på två toaletter som vi står i kö för att använda. Du kan själv tänka dig hur vi 20 ska dela på köket! Vi har gjort upp en kölista för att kunna laga maten.

– Sanningen är att vi levde bättre i djungeln. I FARC fick vi lära oss att arbeta. Därför kräver vi jord & mark för att bruka och verkställa våra produktiva projekt. Vi vill inte ha några allmosor.


DIANA ÄR RUTAN TVEKAN djupt resignerad, som de flesta av de vanliga f.d. gerillasoldaterna. Majoriteten av gerillasoldaterna kommer från bondeklassen och det naturliga hade, som de också krävde, att de skulle återgå att bruka jorden. Men regimen favoriserar storgods- och landägare och gruvföretag. Därmed bäddar de för en farlig situation, för enligt den militära underrättelsetjänsten har närmare 5.000 demobiliserade gerillasoldater återvänt till den väpnade kampen. Morden och den ekonomiska situationen är de avgörande orsakerna.

Diana:

– Föreställ dig, kamrat, att ibland tänker jag att vi kommer att få utstå samma politiska fysiska utrotning som Unión Patriótica (UP). I kriget, Morro, dog vi åtminstone med geväret i hand men här dödas vi som om vi vore hundar!

– Jag tror att de lurade oss för att därefter mörda oss, som de (den colombianska militaristiska oligarkin, reds anm.) alltid har gjort. De har utrotat 200 av våra partikamrater!

MARGARITA före och efter fredsavtalet, november 2016. Hade hon skaffat barn till världen om hon hade vetat hur framtiden skulle gestalta sig för gerillans demobiliserade? FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


MORRO Å SIN SIDA, som tillhör det nu civila partiets ledning erkänner att han blev kall av de direkta men sanningsenliga orden från Diana. Men försöker trots realiteterna i dagens Colombia försvara fredsavtalet:

– Alla fredsprocesser i världen har varit svåra och komplicerade. Men visst, morden är symptom på en planerad utrotning av Krigets Herrar, summerar Martin Cruz sitt samtal med Diana.

Frågan är Martin Cruz kommer fortsätta använda sitt namn han döptes till i kyrkan eller om han i en snar framtid återigen kommer att kalla sig `Rubin Morro´?

Dick Emanuelsson