Kommunistpartiets ”Doktor i
Markockupation” för bostäder åt hemlösa
Av
Dick Emanuelsson
BOGOTA / 1988-03-01 (Nfl) Miljontals
människor och familjer har ingen bostad i Latinamerika. Det är ett av de värsta
problemen kontinenten brottas med. För människorna är det en tragedi utan
dimensioner som ingen nordbo kan föreställa sig. I Colombia beräknas mer än en
miljon personer vara utan bostad. Tio miljoner är trångbodda eller har andra
problem som till exempel förgiftat vatten eller inget vatten alls.
Mot denna situation har
en våg av så kallade ”invasioner” eller markockupationer organiserats och
genomförts, många gånger med blodiga konsekvenser som följd.
CNP, Central Nacional de Provivienda, Centrala Nationella Bostadsinstitutet som skapades och
leds av kommunistpartiet, är den organisation som har kommit att stå i spetsen
för den gigantiska rörelse av ockupationer som genomförts sedan organisationen
bildades den 5 maj 1960.
– Vår organisation
bildades för att leda och organisera familjer utan[I] bostad
i städerna, säger Mario
Upegui, ordförande för CNP till Flamman.
Enorm folkomflyttning
I över 27 år har Upegui
lett CNP, många gånger har han fängslats och misshandlats av polis och
militär.
I Colombia, i likhet med
resten av kontinenten, inleddes en enorm våg av inflyttningar till städerna under
1950– och 60-talen. Men i Colombias fall var det en ytterligare faktor som
ledde till, att landet förändrades radikalt. Från att ha varit ett land där 60
procent arbetade på landet, återfinns nu cirka 70 procent av befolkningen i
städerna. Den så kallade ”Violencian”, inbördeskriget mellan liberaler och
konservativa under 50-talet, skördade cirka 300 000 offer, framför allt på
landsbygden. För att undkomma oligarkins mördarpatruller, flyttade många
bönder in till städerna. Där fanns det ingen bostad, eller annan samhällelig
service.
– Regeringen var inte beredd på denna enorma folkomflyttning, säger Mario. Spekulation av mark, bostäder och hyror inleddes. Samtidigt skapades enorma problem inom hälsovården, transporter, utbildning och arbetslöshet. Därför föddes vår organisation för att slå tillbaka mot spekulationen och för rätten till en värdig bostad till ett rimligt pris.
• En modell av den nya skolan i mönsterområdet Policarpa, i centrala Bogotá. |
– När staten inte kunde tillgodose våra krav, uppstod det en stor rörelse för att ockupera
mark. Vi har inget annat alternativ.
Denna rörelse som
inleddes i början av 60-talet fick som föregångsexempel Policarpa
Salavarrieta, mönsområdet bara tio kvarter från presidentpalatset i centrala Bogotá. Bostadslösa ockuperade ett stort område (se artikel
bredvid).
Över hela landet
genomfördes massiva invasioner av bostadslösa. I vissa fall var de spontana, i
andra mer organiserade med tekniskt bistånd och organisation.
Många blev slagna
– Efter att de första
”ranchitos” (enkla byggnader) hade uppförts, var de främsta uppgifterna att försvara
den ockuperade marken. Många blev slagna, och i flera fall skjutna, berättar Mario. Med advokaters hjälp stabiliserades läget i dessa
ockuperade bostadsområden.
När läget hade
stabiliserats inleddes den andra fasen som bestod i att utveckla och förbättra
barrions (bostadsområdets) situation. Det innebar att vi inledde planeringen av
barrions infrastruktur såsom el, vatten, parker och skola. En mycket viktig sak
som jag vill understryka, är att i alla våra 200 barrios som
CNP har byggt, lämnar vi alltid en bit mark för kulturen.
de. Den stadgar att
marken eller
markägaren måste sälja marken med all
nödvändig service.
Enligt lagen ska följande
uppfyllas:
·
För att barrion
ska legaliseras ska den vara registrerad hos bankinspektionen.
·
Försäljaren ska ha
tillstånd för försäljningen av bostadslotterna.
·
Följa godkänd stadsplan.
·
Skapa service i
form av el, vatten och avlopp.
·
Se till att
barrion får tillfartsvägar
Trots dessa föreskrifter
i lagen är det få pirater som straffats. Et exempel i dessa dagar i anslutning
till valet i
Bogotá, är liberalen och
företagaren Alfredo
Buerrera.
Mobilisering mot krämare
– Denne pirat har kontakt
med borgmästaren. Han har köpt marker billigt och säljer de färdiga husen
svindyrt utan el, vatten eller avlopp. Samtidigt tvingar han invånarna att
rösta på honom i valet. De här personerna har blivit miljonärer på bostadsproblemen,
understryker Mario.
CNP och de drabbade har
mobiliserats mot denna form av krämare.
– Vi stödde lagen och har
försvarat folket och tvingat ägaren att ta sitt ansvar. I några fall har vi
klarat det genom diskussioner. I andra fall har vi tvingats vidta andra
åtgärder, säger Mario
och ler. Inklusive har vi tagit med
ägaren till polisen.
Under denna etapp
fortsatte invasionerna av bostadslösa, samtidigt som CNP förbättrade de redan
byggda områdena.
• Provivienda förfogar i dag över arkitekter och den nödvändiga tekniska personal som behövs i uppbygget av nya bostadsområden. |
– Vi skaffade advokater, arkitekter, topografer och ingenjörer. Inledningsvis ställde de upp gratis efter ordinarie arbetstid tillsammans med universitetslärare som tog med sig studenter från avgångsklasserna. Med deras oegennyttiga hjälp förbättrades situationen radikalt.
Bildade sparkassa för bostadsprojekt
I slutet av 70– och
början av 80–talet inledde CNP också organiseringen av hyresgäster som hyrde i
andra hand. Med dem bildade CNP en sparkassa för kommande bostadsprojekt.
Samtidigt byggdes den tekniska kapaciteten ut som en nödvändighet. Men nu
gick det inte att förlita sig på frivilliga krafter eftersom projekten fick en
mycket större omfattning. En professionell organisation skapades med politiskt
medvetna personer.
– Vi plockade ut
en bit mark och ritade upp hela infrastrukturen. Därefter presenterades
projektet för medlemmarna i sparkassan som antog eller avslog förslaget. På så
sätt byggdes till exempel barrion ”Pablo Neruda”
här i Bogota.
Kommunistpartiets organ
CNP har erhållit ett enormt stöd från invånarna. samtidigt har partiets inflytande
ökat anmärkningsvärt.
Konkret arbete
– Det har
naturligtvis skett genom partiets konkreta arbete med exemplet som förebild.
Det ökade politiska stödet har vi använt oss av genom kommunalråd, som valts av
invånarna. Genom enträget arbete har vi fått fram mer pengar till de fattiga,
vatten, el etc.
Vi har accelererat
arbetet och kampen i våra barrios. Situationen i våra barrios skiljer sig markant jämfört med andra där
organisationen och politisk ledning saknas.
Detta arbete har
resulterat i att CNP:s barrios döpts till ”Fortines populares”, Folkliga fort.
– De kännetecknas
av en hög organisationsgrad, politisk medvetenhet och solidaritet och hjälp
som vi ger arbetarrörelsen.
– Vi krossar de
traditionella partierna liberaler och konservativa i valen och det är unikt
med tanke på Colombias situation med tvåpartisystemet, menar Mario.
I Colombia existerar en
utbredd brottslighet på grund av den svåra sociala och ekonomiska situationen.
Självklart drabbas också CNP av detta problem.
– I början tog vi
till hårda metoder men har förändrat dem, säger mario. I våra områden vågar
inte polisen agera. Det innebär att ungdomen har rätt stora friheter.
CPN löser många vardagsproblem
– Vi försöker tala
med ungdomarna, med föräldrarna och ordna möten för att på alla sätt integrera
ungdomen i aktiviteter. Vi har större förutsättningar än andra barrios tack vare vår organisation. Vi bygger skolor,
arrangerar sportaktiviteter för att på alla sätt hjälpa ungdomen.
Via
Policarpas kommitté ”Kontroll och
disciplin” har CNP kunnat lösa många sociala problem, både bland yngre och
vuxna.
– Den lyssnar på
problemen och ger rekommendationer. Det är det enda sättet för att kunna åstadkomma
harmoniska lösningar som ger resultat för HELA barrion.
För de makthavande är CNP
en livsfarlig organisation. Den står i vägen för den totala exploateringen av
de miljontals bostadslösa. Samtidigt är den ett exempel på att det går att
göra något under den fruktansvärda misären de bostadslösa lever under. Det är
ett enkelt men värdigt liv invånarna i 200 barrios över
hela Colombia lever.
För Mario Upegui som
ägnat 27 år av sitt 50-åriga liv åt kampen för rätten till bostad är inte
striden slut. 23-åringen som skulle resa till Los Llanos men som gjorde ett uppehåll i Bogotá, där han kommer att stanna.
Invånarna i området
Policarpa älskar honom. På kvällen samma dag som Flamman intervjuade Mario
hyllades han av invånarna i Policarpa. Borgmästarkandidaten Clara López, som själv är liberal presidentdotter, uttryckte saken
på följande sätt:
– Man gav mig de
bästa skolorna. Där sa man att de utbildade är ämnade att bestämma och leda.
Och jag vet att jag har lärt mig ofantligt mycket av Mario trots hans sex år i
skolan.
Mario å sin sida
uttryckte saken på följande sätt:
– När någon person
har kommit till mig på kommunkontoret och titulerat mig ”doktor”, har jag
alltid rest mig och sagt:
– Jag är ingen doktor som
de flesta här. Det enda jag är doktor i är i att ockupera bostadsmark!
[I]
inledningen av 1970-talet började ett nytt fenomen: de så kallade
piratockupanterna. Ljusskygga individer med politiska kontakter insåg att det
fanns pengar att göra på folkets svåra bostadssituation.
- Det var element som sålde en
bit jord eller en jordlott till människor. Piraten brydde sig inte om att
garantera de blivande invånarna någon samhällelig infrastruktur. 1968
instiftade därför regeringen en lag, den så kallade nr 66 som CNP ^d-