President Ivan Duque är mer oroad över grannlandet Venezuela än över det faktum att barnen i hans eget land dör av kronisk undernäring. |
Trettioåtta
(38) barn i colombianska länet Guajira dog av undernäring medan president Duque
pratade i FN om ”Venezuelas humanitära kris”
Av
Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA
/ 2018-09-25 / Colombias Nationella Hälsovårdsinstitut (INSC) presenterade i
dag en rapport som konstaterar att 38 barn under fem år från wayuuindianerna i länet
Guajira har avlidit i år på grund av kronisk undernäring. Samtidigt talade
Colombias president Ivan Duque om behovet att förstärka blockaden mot Venezuela
på alla fronter.
Länet Guajira har sedan flera decennier
upplevt en dramatisk humanitär tragedi med hundratals barn och gamla som
avlidit av undernäring men framför allt på grund av brist på vatten. Halva länet,
den norra delen, kännetecknas av ett ökenliknande landskap medan den södra
delen har haft en frodig vegetation fram tills världens största kolgruva i
dagbrott började exploateringen av denna naturrikedom. Den blev en förbannelse
för civilbefolkningen som till stora delar fördrevs från sina 69.000 hektar
samt bestals på sina vattenkällor.
Dödstalet
ökar under 2018
Barnen har också avlidit på grund av bristen
på hälsovård och rätt till denna mänskliga rättighet. Enligt INSC:s bulletin om
epidemiska frågor har 961 fall av kronisk undernäring konstaterats fram tills
vecka 36 i år. INSC uppger även att tendensen är att den kroniska undernäringen
växer. 2017 avled 27 barn under fem år medan dödstalet hittills under 2018 är
38.
Institutets Fabio Aristizabal uppgav att det
råder stora missförhållanden inom hälsovårdssektorn. Andra som inte är lika
diplomatiska och försiktiga i sina uttalanden hävdar att det är den
privatiserade hälsovårdsmodellen som får dessa dramatiska konsekvenser som de
som nu utspelas varje vecka i Guajira.
”Ibland
äter vi bara lunch. . .”
Basen för det colombianska fragmenterade
hälsovårdssystemet är Ley 100, Lagen 100 som lades fram av Alvaro Uribe då han
var senator. Modellen handlar om att fragmentera den allmänna sjukvården till
förmån för den privata kliniken&sjukhuset.
I en artikel i Telesur säger Betty Martínez
Arpushana, mor till sex barn från wayuufolket att ”ibland äter vi bara lunch
medan vi nästa dag inte har något att äta. Ibland äter vi frukost och äter inte
lunch. Det är det som är barnens situation i byarna”.
Barn i byn Los Remedios, Guajira. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON. |
Men
Duque ser Maduro som huvudfiende
Medan wayuuindianerna begraver ett barn varje
vecka i Guajira, uppgav landets president Ivan Duque igår att han, i allians
med USA:s president Donald Trump, ska uppmana världen att införa sanktioner mot
regeringen i Venezuela. I vems tjänst då?
USA har uppgett att de ska skicka ett
militärt sjukvårdsfartyg, USNS Comfort,
till den colombianska kusten i Guajira. Men inte för att bistå wayuuindianernas
barn och familjer i länet. I stället påstår Pentagon att USNS Comfort ska vara en assistens för de venezuelanska migranterna
som trodde att de skulle kunna hitta ett bättre liv i grannlandet Colombia.
Men argumentet om att dessa immigranter ska
tas hand om på ett fartyg längst upp i norra Colombia skrattar man åt i
journalistkretsar i Bogota. Vad fartyget kan komma att hand om är nog mer
sårade soldater från en invasion av Venezuela än att ta hand om venezuelanska
immigranter. USNS Comfort förfogar
över 1200 bäddar och tolv operationssalar.
Venezuelanerna
återvänder lurade
Venezuelas president uppgav i dag på ett
stort möte med colombianska immigranter i Venezuela att han ska be FN att bidra
med att hjälpa till att de venezuelaner som vill återvända ska kunna göra det.
Hittills har 30.000 venezuelaner rest hem, i första hand med buss från Colombia
och Brasilien, men även från sex andra sydamerikanska länder.
När detta skrivs är det fjärde planet på väg
tillbaka från Peru med venezuelaner som undantagslöst berättar om hur de lurats
av politiker och andra suspekta figurer om arbete, bostad, utbildning och
sjukvård. Men vad de mötte var en hänsynslös exploatering på arbetsmarknaden,
om de haft tur att få jobb, eller, som i många kvinnors fall, utsatts för
sexuella övergrepp med tvångskrav på att låna ut sig till prostitution.
LÄS MER:
Förra året gjorde vi ett omfattande reportage i länet Guajira
som kan utgöra en bakgrund för att förstå den dramatiska situationen för
wayuufolket och befolkningen i största allmänhet. Reportaget publicerades i
något kortare format i tidningen Proletären.
SVENSKA:
Colombia-Guajira: “Gruv-
och Energilokomotivets” offer och motståndare
SPANSKA:
Colombia: “Muerte a
cambio de carbón”: La Mina de El Cerrejon en Guajira [1-3]
Colombia: “Muerte a cambio de carbón” [2-3]. La
lucha contra el despojo, por el agua y una guerrilla que volaba la locomotora
del tren de carbón
Colombia: “Muerte a cambio de oro” [3-3] La
victoria popular en Cajamarca y una monja de la Resistencia contra AnglGold
Ashanti