onsdag 30 september 2015

COLOMBIA: ”Det blir inget fredsavtal om inte paramilitären försvinner”

Paramilitären (AUC) mördade 1994-2002 omkring 150 000 civilsa colombianer
som anklagades för att stödja gerillan i landet. Men över 4000 fack-
föreningsaktiva eller ledare mördades, människor från vänstern eller människo-
rättsledare föll offer för dödsskvadronerna som var "Statens Monstrum", som
AUC:s ledare Salvatore Mancuso själv karaktäriserade AUC.




COLOMBIA:
”Det blir inget fredsavtal om inte paramilitären försvinner”

Av Dick Emanuelsson
Det är inte möjligt att underteckna ett fredsavtal om sex månader om inte de paramilitära grupperna bekämpas och försvinner. Den slutsatsen drar Enrique Santiago Romero, FARC-gerillans juridiska rådgivare i förhandlingarna med regeringen Juan Manuel Santos i en exklusiv intervju med Flamman [1].
Gerillan och regeringen har tagit ett nytt steg på vägen i att avsluta kriget. I Colombia betraktas det juridiska ”Avtalet om särskild behörighet för fred” som ”historiskt”. I Havanna undertecknades det av president Santos och gerillans högste befälhavare, Timoleon Jimenez. De bägge hade anlänt dagen innan till Havanna, där fredsförhandlingarna pågår sedan oktober 2012. Till det ska vi också lägga Påvens besök, dagarna innan. Han underströk att denna gång får inte förhandlingarna haverera utan föras i hamn för att freden ska kunna bli ett faktum efter drygt 50 års inre väpnad konflikt i Colombia.
– Jag tror inte att det är möjligt att underteckna ett slutavtal om sex månader om det inte först finns en strikt överenskommelse för att upplösa de paramilitära grupperna, säger Santiago som är orolig över att dessa dödsskvadroner är intakta.
Advokat Enrique Santiago intervjuas av svenske reportern Dick Emanuelsson i Madrid.

Statens jakt på gerillan
Han är en spansk advokat med lång erfarenhet av väpnade konflikter i världen och med speciell betoning på mänskliga rättigheter. I den nästan en timme långa intervjun med Flamman understryker han att det nu undertecknade avtalet inte ska uppfattas som ett regelverk för att ställa gerillasoldater inför rätta för begångna brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är ett avtal som syftar till att reparera de skador offren har åsamkats av ALLA inblandade parter i den väpnade konflikten. Det inkluderar även civila eller militärer som har finansierat eller stött de paramilitära dödsskvadronerna.
– Avtalet har som målsättning att göra slut på straffriheten. Det som kan noteras är att gerillan aldrig har åtnjutit denna straffrihet. Tvärtom. Internationella Domstolens senaste rapport från 2012 visar att rättssystemet i Colombia alltid har tillämpats systematiskt och metodiskt mot Farc och ELN. Tusentals gerillasoldater sitter för närvarande fängslade, andra har stupat i kriget vilket är ett bevis statens jakt på gerillan.
– Å andra sidan understryker samma rapport att det finns en uppenbar underlåtenhet som domstolen har konstaterat att förfölja och straffa statliga funktionärer så som militärer, poliser samt paramilitärer. Vad det nya avtalet har som mål är just att avskaffa denna straffrihet, uppger Santiago.

Upp till 20 års fängelse
Han säger vidare att avtalet sätter offret i centrum genom att ge offret dess rättigheter. Bland dem rätten till sanningen, rättvisa och skadestånd under de 50 år av väpnad konflikt i landet.
– Ju mer sanning som grävs fram, desto mer skapas det en restaurerande rättvisa. Förövaren som underlättar att sanningen kommer fram, ges ett straff på 5-8 år som kan tillämpas i sociala utvecklingsprogram i regioner som är eftersatta och övergivna (av staten). De personer som anklagas men inte erkänner och som överbevisas i sin skuld, kan i grova falla dömas upp till 20 års ordinärt fängelse.
Det är 12 år mer än vad de 33.000 paramilitärerna som ställdes inför rätta 2003 kunde dömas till. Högsta straffet blev åtta år och många har nu lämnat fängelset trots att de i flera fall är ansvariga för att ha massakrerat tusentals civila. Enligt åklagarämbetet är paramilitärerna ansvariga för cirka 150.000 mord på civila.
– Bakom den lagen stod den före detta president Alvaro Uribe och slutade total i straffrihet. Man ska komma ihåg att denna lag bara har utfärdat tio straff som omfattade 150 av totalt 33.000 paramilitärer som demobiliserades.
-- Señor, tänker Ni bekänna era brott?
-- Om min chef Uribe gör det, så gör jag också det.

Fredsdomstol införs
Enrique Santiago är oerhört kritisk mot det existerade rättssystemet i Colombia och framför allt det korrumperade åklagarämbetet. I avtalet ställs åklagarämbetet åt sidan och en specialdomstol, Fredsdomstolen, införs. Denna, säger Santiago, ska ha sammanlagt elva ledamöter varav fyra utses av regeringen, fyra av Farc, en från katolska kyrkan, en från FN och en från ett prestigefullt internationellt rättsorgan.
Som komplement till Fredsdomstolen skapas underorgan som ska förbereda de olika fallen. Redan nu har en Historisk kommission skapats som redan har levererat en historisk bakgrund på nästan tusen sidor. Det är tolv kända historiker som producerat rapporten som blev en obehaglig överraskning för regeringen och USA-ambassaden som utpekas som orsaken till uppkomsten av den väpnade konflikten i Colombia. En Sanningskommission står på tur att skapas.
Gerillasoldater från FARC vandrar över en flode i Colombia. Om ett halvår är det möjligt att gevären tustnar.

Gerillans juridiska rådgivare slår fast att det nya avtalet är unikt.
– Till skillnad mot systemet för Rättvisa för offren i militärdiktaturens Chile och den 36 år långa väpnade konflikten i Guatemala, ger avtalet offren eller deras anhöriga i Colombia rätten till att peka ut och aktivt delta i den kommande processen mot förövaren.
Men det är vad som står på pappret. För det finns en risk, säger Santiago och pekar på Chile, att generalerna och de intellektuellt ansvariga eller de som har tjänat på den 50 år långa konflikten i Colombia ingår en ”Tystnadens Pakt”. Den pakten infördes redan vid militärkuppen i Chile 1973 och bröts först efter 40 år. Och i Colombia är brotten och offren långt fler än i Chile.

– Det handlar inte i första hand om att skapa fred utan att göra slut på kriget, är Santiago Romeros budskap.

[1] Lyssna på intervjun (49 minuter) med Enrique Santiago Romero: