söndag 15 december 2013

Statskupp av den mildare graden i Colombia

"Ordóñez, en mördare av demokratin", skriver demonstranterna.



TEGUCIGALPA / 2013-12-15 / Colombias motsvarighet till justitiekansler, Alejandro Ordóñez, avskedade förra veckan Bogotas borgmästare Gustavo Petro och förklarade honom bannlyst för offentliga uppdrag under 15 år. Händelsen utlyste en folkstorm.
Petro är före detta gerillasoldat hos M19-gerillan. Denna lade ner sina vapen 1990 och omvandlades till ett politiskt parti som gradvis reducerades och idag är helt borta på den politiska scenen. Men ett fåtal av gerillaledarna som Petro är fortfarande aktiva och har under åren skapat länkar till andra politiska rörelser eller partier.
Alejandro Ordóñez är också inte vem som helst. Landets kongress, kontrollerad av den förre presidenten Uribe, utsåg honom den 11 december 2008 till landets justitiekansler (på spanska procurador) där även Petro, som då var senator, gav sin röst till. Valet var kontroversiellt eftersom Ordóñez är en ledande medlem av den ärkereaktionära katolska strömningen Opus Dei. Och som sådan tillhör han de krafter som bekämpar alla förslag för att ge homosexuella samma rättigheter som heterosexuella.
Politiskt står han längst ut till höger och är en pålitlig allierad till Uribe. Och som ”Uribist” är han besatt av att bekämpa den pågående fredsprocessen mellan regeringen Juan Manuel Santos och FARC-gerillan som förhandlar i Havanna, Kuba.

Avsatt Uribes kritiker

Det är inte första gången han avsätter en skoningslös kritiker av Uribe. Under sin tid som kongressledamot hade Petro hårda bataljer om Uribes paramilitära eller kontakter med Medellinkartellens narkotikahandel. Piedad Cordoba, den omutbara svarta senatorn från landets fattigaste län, Choco, genomförde också intensiva debatter där hon presenterade bevis och indicier för hur Uribe hade använt sig av de paramilitära dödsskvadronerna för att vinna presidentvalet 2002 och återvalet 2006. Ordóñez avsatte henne som senator och bannlyste henne från alla offentliga uppdrag under 18 år. Kongressledamoten Ivan Cepeda tillhör samma modiga skara som gått vidare och intervjuat en rad paramilitära ledare som lagt korten på bordet om vem Uribe verkligen är. Ivan är son till Manuel Cepeda, kommunistpartiets dåvarande senator och chefredaktör för partiets veckotidning. Han mördades den 9 augusti 1994 då han var på väg till senaten. Ivan är nu föremål för Justitiekanslerns nästa utredning. Huma Rights Watch protesterar och kräver att justitiekanslerns enorma maktbefogenheter ska begränsas, en uppfattning som också Colombias riksåklagare delar och vill ha utredd.

Utmanade ”Sopkartellen”

Vad Bogotas borgmästare gjorde som Ordóñez inte kunde förlåta honom var dessutom att utmana en bokstavlig ”Sopkartell” som bestod av fyra bolag, varav ett stod familjen Uribe, via hans hustru, nära. Petro ”återkommunaliserade” sophanteringen” vilket orsakade ett ramaskri, inte bara hos ägarna av dessa bolag utan hos större delen av den colombianska oligarkin.
– De fyra bolagen förfogade över en monopoliserad megahandel i en företagsallians som slöt sig samman i en strategi för att undvika att denna offentliga tjänst skulle återgå under kontroll av Bogotaregeringen. Verksamheten omfattade 2,4 biljoner pesos (drygt fem miljarder kronor)”, säger krönikören Alfredo Molano i en krönika.
Petro drog in armén av fattiga “recicladores”, sop- och lumpsamlare, fattiga människor som med häst och kärra i alla år har samlat in och återanvänt soporna i Bogota. Petro gav dem för första gången i sitt liv en anständig ställning i samhället. Men det förslog inte eftersom Sopmaffian förfogade över alla maskinfordon och gjorde allt för att stjälpa borgmästaren, bland annat samlade de in en halv miljon namn för att avsätta Petro från borgmästarposten.
Justitiekansler Ordóñez kom dock före, osäker på om en eventuell folkomröstning om borgmästarposten skulle utfalla till den politiska och ekonomiska elitens fördel om den näst viktigaste posten i Colombia, betraktad som en ”språngbräda” inför presidentposten.

Konspirationen

Enligt Uribes före detta vicepresident Francisco Santos, kusin med nuvarande president, så erbjöds denne borgmästarposten. Bakgrunden är att Santos inte fick förtroendet av Uribepartiet att ställa upp som presidentkandidat i valet i april nästa år och han blev rejält sur eftersom han trodde att han hade Uribes mandat. Som plåster på såret erbjöd Uribe honom borgmästarposten efter att justitiekansler Ordóñez, som delaktig i konspirationen, hade avsatt Petro.
Det paradoxala med justitiekanslerns beslut är att FARC-gerillan och USA:s nästa ambassadör i Bogota, Kevin Whitaker, förmodligen för första gången under den väpnade inre konfliktens 50 år är överens på en punkt i frågan om avsättandet av Petro; den kan komma att skada fredsprocessen i landet. För Justitiekanslern hävdar, exakt som Uribe, att alla gerillaledare på alla nivåer ska ställas inför rätta. Och han har med en sällan skådad besatthet rest till den Internationella Domstolen i Haag för att insistera hos dessa domare i att gerillan ska ställas inför domstolen anklagad för krigsbrott och fängslas.
Under hela förra fredagen strömmade hundratusentals colombianer från alla delar av landet till Plaza Bolivar. Själsförsvarsgrupper av Indiangardet i länet Cauca anlände till Bogota och omringade borgmästarhuset från att stormas av polis eller militär för att på så sätt verkställa Justitiekanslerns order. Avsättandet av Petro fick en politisk kontraproducerad effekt och alla talar nu om en bildandet av en gemensam bred folklig front för freden och den korrumperade eliten i landet.
Dick Emanuelsson